Kriminalvarden.se använder cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt för dig.

"Miljöstödjaren har hjälpt oss att se fler möjligheter till isoleringsbryt. Nu är hela personalen engagerad i frågan och upplever att det får klienterna att må mycket bättre", berättar kriminalvårdsinspektören Gry Gustavsen och klienthandläggaren Elin Lindwall Rydén.


Tankar utanför boxen

24 oktober 2017

Att bryta klienternas isolering är en utmaning på vilket häkte som helst. På häktet i Borås tycks prövningen vara än större. Men det finns hjälp på vägen.

I en grå betongbyggnad mitt i Borås centrum, vägg i vägg med Polisen, ligger häktet. Trångboddheten är påtaglig, vilket försvårar det isoleringsbrytande arbetet. 

Emma Ohlson visar upp gemensamhetsverk- samheten, med sina två rum och kök.

Gemensamhetsverksamheten bedrivs i två rum och kök. Där kan klienterna umgås, laga mat, spela sällskapsspel och träna, vilket är uppskattat. Men så fort personalen måste prioritera klienttransporter till rättegångar hålls lokalerna stängda, och det händer ofta.  

Sedan finns en promenadgård och ett par små besöksrum. När häktets 44 platser inte är fulla kan ett av bostadsrummen användas för samtal eller motionscykling, men oftast bor någon även där. De klienter som får samsitta kan umgås två och två, men rummen är trånga och många klienter har inte möjlighet till det på grund av åklagarens restriktioner.

Slår vakt om styrkor

Det här var utgångsläget när häktets kriminalvårdsinspektör Gry Gustavsen förra året fick uppdraget att genomföra ett pilotprojekt om stödjande miljö på häktet, med isoleringsbrytande fokus.

Till sin hjälp fick hon regionens häktesexpert Martin Eriksson och miljöstödjaren Kent Lökholm.

– Min uppgift är att synliggöra verksamhetens styrkor och slå vakt om dem. Men även att identifiera förbättringsområden för att kunna stärka de isoleringsbrytande insatserna, berättar Kent Lökholm.

Eftersom isoleringsbryt var ett område som Gry Gustavsen redan satt fokus på, nappade hon.

– Klienterna ska må så bra som möjligt hos oss och vi ska minska skadeverkningarna av att sitta inlåst. Vi är ju dessutom ålagda av häktesplanen att bryta isoleringen, så det här är något jag brinner för och jag är tacksam för den hjälp vi fått, berättar hon.

Började med workshop

Hur gick då arbetet till? Tillsammans med Martin Eriksson började Kent Lökholm med att ta reda på hur häktets ledning respektive personalgrupp själva såg på möjligheter och hinder kring isoleringsbryt. Genom workshops framkom bland annat trångboddhet, tidsbrist och säkerhetsaspekter.

– Men de möjligheter vi såg var fler än hindren och vi fick ihop många punkter att arbeta vidare med tillsammans med Kent och Martin, berättar Gry Gustavsen.

Klienterna fick svara på en enkät om hur de upplevde personalens engagemang och bemötande. Personalen å sin sida fick frågor om arbetstrivsel med mera. Kent Lökholm genomförde även intervjuer med personal, ledning och klienter. Det visade sig att klienterna i hög utsträckning är nöjda med personalen, samtidigt som personalen överlag trivs och känner stöd och förtroende från ledningen. 

Dessa styrkor lyfte Kent Lökholm fram. Dels för att höja personalens medvetande om hur viktig deras roll är, dels för att bibehålla och förstärka det som funkar bra i verksamheten.

Konkreta förändringar

Enkät- och intervjuresultaten ledde efter en analys fram till en rad konkreta åtgärdsförslag. Häktesledningen bestämde sedan vilka av förslagen de ska arbeta vidare med.

Kriminalvårdsinspektör Gry Gustavsen.

Det har bland annat inneburit att ett tvättrum, som bara används till att förvara tvättvagnar, ska bli ett gemensamhetsrum. Promenadgårdarna, både den stora och de åtta tårtbitarna för en klient i taget, utnyttjas nu under hela dagarna, tack vare bättre planering. Möjligheterna till cellarbete har utökats. Vårdarna kör regelbundet runt med en aktivitetsvagn fullastad med pussel, korsord, suduko, målarböcker och annat pyssel. 

På varje morgonmöte diskuteras dagens isoleringsbrytande insatser och en person får huvudansvar för genomförandet. Kontaktmännen är ålagda att träffa sina klienter minst en gång per vecka.

God sömn efter leende

Kent Lökholm har dessutom hållit en kurs i hur man som kontaktman kan samtala med sina klienter. Både hans egen mångåriga kriminalvårdserfarenhet och kommentarer från klienter i enkäterna har synliggjort hur även korta möten påverkar den som är häktad. Kent ger ett exempel, hämtat från en intervju:

Ett leende, en pratstund och förströelse från aktivitetsvagnen gör skillnad.

– Om personalen ler och byter några ord när de lämnar över nattmackan innebär det ofta att klienten somnar gott den kvällen, istället för att få svårt att somna och sedan sova dåligt.   

På det här området kände Gry Gustavsen att många i personalen behövde stöd. Alla känner sig inte bekväma med korta, ibland improviserade, samtal, men Kents kurs hjälpte dem.

Gry känner stor tacksamhet över alla former av stöd de fått det senaste året.

– Det har varit nyttigt och roligt att få andra ögon som ser möjligheter som vi inte tänkt på. Det är så lätt att bara köra på i gamla hjulspår. Vårt isoleringsbrytande arbete har verkligen fått en extra skjuts, säger hon.

Engagerad personal

Klienthandläggaren Elin Lindwall Rydén fyller i:

– Kent och Martin har fått oss att tänka utanför boxen och satt fokus på att vi ska se det vi gör ur klienternas perspektiv. All personal har verkligen engagerat sig och insett sin betydelse.

Dagligen fylls listor i varje gång en klient fått sin isolering bruten.

Sedan plockar Elin fram listor och visar oss. De är Martin Erikssons initiativ och på dem ska personalen fylla i tiden varje gång en klients isolering brutits. Det gäller till exempel när hen haft besök, pratat i telefon eller med personal, samsuttit, transporterats någonstans, gått på toa, varit på promenadgården eller i gemensamhetslägenheten. 

En person på varje avdelning har sedan till uppgift att regelbundet samla in kollegornas anteckningar och föra över dem till en Excelfil. Tack vare mätningarna har kvinspen Gry Gustavsen fått ett verktyg för att se hur det isoleringsbrytande arbetet går och vad hon kan skruva ytterligare på.

Miljöstödjare stärker verksamheten

En lugn, säker och trygg miljö är en förutsättning för Kriminalvårdens behandlingsinsatser och övriga återfallsförebyggande arbete. Själva frihetsberövandet ökar risken för återfall i brott och den stödjande miljön blir därmed en viktig motkraft.

Det är bakgrunden till att det finns miljöstödjare inom Kriminalvården, sedan januari 2015.

– Hittills har vi kartlagt och tagit fram åtgärdsplaner kring stödjande miljö på tio anstalter, sex frivårdskontor och två häkten, berättar samordnaren Helena Nyberg.

Varje kartläggning inleds med enkäter och intervjuer med klienter, personal och ledning.

– Vi tittar på hur kombinationen säkerhetsarbete och behandling fungerar, hur arbetet organiseras, hur man jobbar med klienterna och hur klienter och personal upplever den återfallsförebyggande miljön, säger Helena.

När styrkor och utvecklingsområden ringats in tas en plan fram i samarbete med den lokala ledningen.

– Ofta är det inga nyheter, men ledningen får hjälp med att se vilka områden som är viktiga och att behålla fokus på dem.

Miljöstödjarna gör sedan kontinuerliga uppföljningar. De ger även utbildningsinsatser, bland annat kring hur man kan agera och samtala med klienter i vardagen.