Kriminalvarden.se använder cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt för dig.

Kriminalvården logotyp

Frukostsamtal om frivården

4 september 2017

Ambitiöst. Lärorikt. Det var några omdömen när samarbetande myndigheter och andra intresserade bjöds in till ett seminarium om frivårdens arbetssätt.

Frivårdsinspektören Malin Larsson delade med sig av sina goda erfarenheter av samtalsmetoden Krimstics.

Generaldirektör Nils Öberg lyssnar på forskaren Tanya Rygge, på besök från Kanada.

Kriminalvården hade bjudit in externa samarbetspartners till sitt kontor på Liljeholmen, för att berätta och samtala om hur frivården arbetar med sina klienter. På plats fanns bland andra Malin Larsson från frivården Luleå. Hon coachar sina kollegor i samtalsmetoden Krimtics (se faktaruta) och beskrev för publiken hur den gett dem goda möjligheter att jobba med klienternas kriminalitet:  

- Klienterna infinner sig oftare än tidigare på avtalade möten. De är mer aktiva och engagerade i sin egen förändringsprocess och vill gärna samtala om hur deras tankar och attityder påverkar deras beteende, säger hon.

Nyckel till förändring

Även två av Krimstics kanadensiska grundare, forskarna Guy Bourgon och Tanya Rugge, medverkade i seminariet. Den tillresta duon berättade om hur och varför de utvecklat metoden, och om det lyckade samarbetet med svensk kriminalvård, som inleddes 2010.

Guy Bourgon berättar hur Krimstics fungerar.

Grunden till Krimstics är egentligen att vi ställer oss frågan: ´Hjälper det vi gör våra klienter att växa upp och inte komma tillbaka till oss igen? säger Guy Bourgon lite skämtsamt. 

Publiken fick sedan veta hur metoden utgår från principerna om risk, behov och mottaglighet (RBM). Nyckeln till klientens förändring för att inte återfalla i brott är att frivårdsinspektören, med stöd av den övriga organisationen, kan bedriva en inlärningsprocess som ser till hela individen.

Lära sig göra annorlunda

- Det handlar inte om att fånga klienterna varje gång de faller, utan om att lära dem hur de kan göra annorlunda nästa gång genom att tänka annorlunda. Att stanna upp och reflektera, säger Guy Bourgon.

Just lärandeprocessen och tankarna om förändring intresserade många av åhörarna. En av dem var Linda Lindgren från Statens institutionsstyrelse, Sis. Hon arbetar som utredare och kommer ofta i kontakt med unga dömda som omhändertagits enligt lag.

- Det var väldigt spännande att höra hur Kriminalvården jobbar utifrån RBM-principerna, vilket vi också gör. Vi är flera från min arbetsplats här, så det här kommer vi prata mer om tillsammans efteråt, säger hon.

Hur tar samhället emot?

Johanna Kindberg på Brå hoppas på mer samverkan.

Även Johanna Kindgren från Brottsförebyggande rådet fick en del matnyttigt med sig hem. Hon känner till Krimstics sedan tidigare och upplever att frivården har goda möjligheter att lyckas med sina föresatser.  

- Däremot funderar jag kring hur klienterna tas emot i resten av samhället? Min upplevelse är att ambitionerna inte är lika höga på alla håll, att alla inte är beredda att ge människor en femte eller sjätte chans. Men jag hoppas verkligen att ett stärkt samarbete går att få till, säger hon. 

Om Krimstics:

Svensk förkortning av Strategic Training Initiative in Community Supervision.

Arbetssätt inom frivården, som kombinerar strukturerade riskbedömningar med en samtalsmetod baserad på kognitiv beteendeterapi.

Syftet är att fokusera på klientens kriminogena behov utifrån risk, behov och mottaglighet, för att verka för förändring hos klienten.

Implementering pågår inom frivården sedan 2014. Hittills har drygt 600 frivårdsinspektörer, som handlägger övervakningsärenden, utbildats i metoden.