Kriminalvården

Kriminalvarden.se använder cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt för dig. Läs mer om cookies och hur vi skyddar dina personuppgifter.

Kriminalvården logotyp
bild

På lika villkor i insatsstyrkan

18 april 2018

I region Väst har en satsning gjorts för att rekrytera kvinnor till insatsstyrkan och utbildningen till vakthavande befäl, allt för att få en jämnare könsfördelning på områden där männen dominerar. Personaltidningen Omkrim var med när styrkorna från Mariestad och Karlstad övade tillsammans.

Med hjälp av sköldar bildar en grupp rustade kriminalvårdare en formation som sakta men säkert motar de utåtagerande intagna framför sig i korridoren. Allt eftersom styrkan avancerar säkras rum efter rum. Alla vet vad de ska göra. Först när den sista klienten ligger på golvet med handfängsel på, är uppdraget slutfört.

Att en avdelning på anstalten Johannesberg är tillfälligt stängd gör att övningen kan ske i en autentisk miljö. De kriminalvårdare som agerar intagna är fyllda av energi. "Kom igen då era fega grisar!" skriker de och kastar papperskorgar och lösa föremål mot kriminalvårdarna, allt för att övningen ska bli så realistisk som möjligt.

Till insatsstyrkan kvalificerar man sig genom att vara en lugn och trygg kollega. Man bör uppskatta att bidra till gruppen och ha förmåga att ta till sig instruktioner.

– Alla deltagare gör samma sak, oavsett om de väger 50 eller 100 kilo. Personligheten och motivationen är avgörande, säger Mariestadsinstruktörerna Per Eklund och Joakim Landemark som leder dagens övningar.

"Bra jobbat med sköldarna!" säger Joakim Landemark när övningen och gruppens insatser utvärderas. Deltagarna får även beröm för hur de kommunicerat och rört sig i lokalen. Instruktörernas ledarskap är peppande och entusiasmerande.

Elisabet Ekblom, som varit med i insatsstyrkan sedan 2001, berättar att det inte alltid varit prestigelöst. Tidigare ingick några män som var mer macho. De insåg inte alltid att deras behov att hävda sig påverkade gruppen. Hon upplevde inget aktivt motstånd utan mer ett tyst ifrågasättande med blickar, vilket gjorde henne osäker och fick henne att undra om hon platsade. Men så är det alltså inte idag.

Rätt person på rätt plats

– Här får man vara den man är. Det är inte könet som avgör om du är lämplig, säger Elisabet Ekblom.

Jenny Johansson, Katja Bezrukova och Therese Johansson berättar alla tre att det inte var självklart för någon av dem att gå med i insatsstyrkan: "Oj", tänkte Jenny Johansson när hon fick frågan. Therese Johansson tänkte: "Det är nog inget för min kroppshydda." Men att få prova på i en liten grupp med enbart tjejer, underlättade beslutet. I dag tycker de tre kvinnorna att övningarna är roliga, utvecklande och bidrar till att de känner trygghet i yrkesrollen. 

– Man kan göra mycket utan att vara en stor biff, konstaterar Therese Johansson.

Katja Bezrukova som är 158 cm lång berättar att det uppskattas att hon går i första raden med sköldar, de som kommer i rad två har bättre utsikt då. Elisabet Ekblom utsätter sig gärna för maximalt stresspåslag under en övning, för att kunna vara säker på att hon är bästa kollegan om någon jobbig situation uppstår i verkligheten. Under nyårshelgen inträffade en incident på häktet i Mariestad som också blev ett kvitto på att de övar på rätt sätt.

Sara Kihlström är instruktör för Karlstads insatsstyrka och den som har tagit initiativ till samarbetet med Mariestadskollegorna. Hon vill öva i nya lokaler för att tajta till sin grupp som är ny. Kamratskap och en god etik, ser Sara Kihlström som viktiga ledord. De som söker sig till styrkan ska visa lojalitet, vara intresserade och delta vid träningstillfällena. Om de är kvinnor eller män är inte intressant, det handlar om rätt person på rätt plats. Det viktigaste är att deltagarna har ett gott självförtroende och gör värdiga insatser.

– Ingenting är bråttom. Vårt maktutövande måste vara ett maktutövande som man kan stå för.

Bättre stämning

Mariestadskollegan Tobias Jansson uppskattar att få köra ett riktigt fyspass. Vardagen på häktet Mariestad med motiverande samtal och service till de intagna är mer stillsam. Han har varit med i insatsstyrkan i många år och uppskattar lagandan, stämningen blir också bättre i en blandad grupp. Kompetensmässigt är styrkan som tidigare år, anser han. Inget är annorlunda, förutom att fler kvinnor ingår. En positiv överraskning för honom var de kortare kvinnornas intensitet och förmåga att använda kroppen på ett smart sätt.

– De är helt enkelt smidigare och mer uthålliga än stora killar, säger han.

Beslutsamma kvinnor som inte gav upp i första taget fick Tobias Jansson personligen uppleva denna dag, eftersom han agerade intagen. Övningen slutade när han låg på golvet med fängsel runt handlederna. Elisabet Ekblom spelade intagen i samma övning. Hon greps sist av alla och berättar att hon nästan gav upp för det tog så lång tid innan styrkan kom till hennes gömställe. Övningen visar att insatsstyrkans strategi att jobba långsamt och metodiskt är effektiv - tiden är på kriminalvårdarnas sida.

Den här artikeln kommer från vår personaltidning Omkrim.

Kriminalvårdens insatsstyrkor

Kriminalvården har egna insatsstyrkor som kan ingripa vid större ordningsstörningar, exempelvis upplopp eller gisslantagning. Inom myndigheten finns också utbildade förhandlare som kan aktiveras vid krissituationer.