Kriminalvården

Kriminalvarden.se använder cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt för dig.

Kriminalvården logotyp
bild

Fler i fängelse - och sen då?

9 februari 2018

I den politiska debatten hörs rop om hårdare tag och längre straff. Vad kan det innebära för Kriminalvården? Och hur påverkar det tryggheten samhället?

Under ett seminarium i Stockholm på torsdagen diskuterade generaldirektör Nils Öberg dessa stora frågor, tillsammans med tre inbjudna gäster – kriminologiprofessor Felipe Estrada, Mia Jörgensen, psykolog på SiS, och Elisabeth Lager, Kriminalvårdens chefsjurist. Gustav Tallving, redaktör för Kriminalvårdens antologi Vägen hit, inledde med att ge en bild av hur Kriminalvårdens utveckling sett ut fram till idag och hur det ser ut i andra länder.

- I Sverige har vi under mer än tio år haft en krympande tillströmning av kriminalvårdsklienter, men nu kanske vi ser ett trendbrott, förklarade Nils Öberg.

Ökande tryck på Kriminalvården

Det är en hög beläggning just nu, på både häkte och anstalt. Nils Öberg tog upp flera faktorer som talar för ett ökande tryck på Kriminalvården.

Ökade satsningar på Polisen är en faktor. Högre genomströmning i rättskedjan borde utmynna i att fler döms till kriminalvård.

En annan omständighet, som är lättare att räkna ut rent statistiskt, handlar om befolkningsökningen. Sverige har internationellt sett en väldigt låg andel av befolkningen i fängelse, ungefär 55 personer per 100 000 invånare. Om det mönstret fortsätter, samtidigt som befolkningen ökar i den takt som prognosticeras, behöver Kriminalvården utöka kapaciteten betydligt framöver.

"Straff ska vara smarta och återfallsförebyggande"

Deltagarna i panelen var dock överens om att det var en tredje faktor, som troligen har störst inverkan på antalet personer i fängelse, nämligen politiken.

- Vi som är experter, tjänstemän och forskare vet att längre straff inte ökar tryggheten i samhället, och inte ökar chanserna för den som begått en kriminell handling att minska sin brottslighet. Vi måste våga säga det till våra politiker, tyckte Felipe Estrada, professor i kriminologi.

Nils Öberg som ledde samtalet frågade om det inte var bra att straffvärdena speglade det allmänna rättsmedvetandet, och Felipe Estrada hade forskningsresultat kring det:

- Det finns inte ETT allmänt rättsmedvetande. Folk har väldigt olika uppfattning om vad straff ska innebära. Men många tycker att straffen ska vara smarta och återfallsförebyggande.

Utslussning kräver resurser

Återfallsförebyggandet var även Mia Jörgensen från Statens institutionsstyrelse inne på. Förr eller senare ska personerna ut i samhället igen.

- Ju längre en person varit ifrån samhället på institution, desto mer jobb krävs i utslussningsfasen. Det kräver mycket resurser.

Elisabeth Lager var inne på samma spår:

- Det räcker inte att prata om längre straff. Vi måste prata om innehållet i straffen också. De flesta fängelsestraff är ganska korta och vi hinner inte jobba så mycket med individen. Då kan det vara bättre med en frivårdspåföljd. Vi kanske måste jobba mer för att allmänheten ska köpa att frivårdspåföljderna är ingripande, och i många fall fungerar bättre än fängelse.

- Vi måste hålla i huvudet vad det viktigaste syftet är, och det är att öka tryggheten i samhället. Då fungerar straff i frihet bättre, där man jobbar med att bygga upp skyddsfaktorer mot kriminellt beteende och stärka prosociala kontakter, påminde Mia Jörgensen.

 

Boken Vägen hit finns att köpa i bokhandeln.