Kriminalvården

Kriminalvarden.se använder cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt för dig. Läs mer om cookies och hur vi skyddar dina personuppgifter.

bild

Olof Skoog, Sveriges FN-ambassadör, vid sitt anförande i säkerhetsrådet. Foto: UN Photo/Loey Felipe.


Kriminalvården lyftes i FN

27 februari 2018

Kriminalvårdens arbete i FN:s politiska mission UNSOM (United Nations Assistance Mission in Somalia) lyftes fram som ett gott exempel mot spridning av terrorism när FN:s säkerhetsråd möttes i New York på temat ”Hot mot internationell fred och säkerhet orsakad av terroristiska handlingar.

– Sverige har arbetat med att hantera spridningen av våldsbejakande extremism i fängelse både hemma och utomlands, bland annat i Somalia där personal från Kriminalvården har stationerats för att stödja UNSOM och somaliska fängelsemyndigheter att återanpassa dömda Al Shabab-intagna och minska sannolikheten för att de återvänder till våldsbejakande extremism efter frisläppning, sa Sveriges FN-ambassadör Olof Skoog i sitt anförande i FN:s säkerhetsråd.

Låg kunskap globalt

Amelie Runesson, Kriminalvården, diskuterar arbetet med våldsbejakande extremism på anstalten i Baidoa.

Internationella enheten har inför 2018 växlat upp ambitionerna när det gäller arbetet med våldsbejakande extremism i konflikt- och postkonfliktmiljöer.

– Vi ser att vi har ett viktigt arbete framför oss. Kunskapsläget globalt är idag mycket knapphändigt, särskilt i de sammanhang och miljöer vi verkar i. Behovet av att hitta ett sätt att arbeta med dessa individer är stort. Det finns uppskattningsvis tusentals personer som är misstänkta eller dömda för terroristbrott, varav merparten är i länder som är i kris, säger Martin Gillå, chef för internationella enheten och fortsätter:

– Dessa länders kriminalvård är ofta underutvecklad och underfinansierad och möjligheterna för rehabilitering och återanpassning är låga.

Koncept för bedömning och rehabilitering

Kriminalvården arbetar för närvarande på att ta tillvara de värdefulla lärdomar pilotprojektet i UNSOM genererat för att kunna utveckla ett bedömnings- och rehabiliteringskoncept avseende våldsbejakande extremism som ska vara applicerbart för att arbeta med intagna i konflikt och postkonfliktmiljöer.

– Potentialen att kunna bidra på ett positivt sätt för denna klientgrupp är stor, inte bara i Somalia, utan även i övriga delar av världen där krig och kris råder. Länder som är i konflikt riskerar att dras in i en negativ våldsspiral om man inte uppmärksammar dessa frågor och är villig att arbeta med denna grupp individer. De har ju förmågan att förvärra och förlänga ett konfliktskeende under fel förutsättningar, men skulle kunna bidra till stabilitet och minskad konfliktintensitet om de ges förutsättningar att rehabiliteras och reintegreras i samhället, säger Martin Gillå, som ändå med tillförsikt ser hur Kriminalvården kan vara med och bidra till en utmanande och svår målgrupp.   

Läs Olof Skoogs anförande i sin helhet här.