Kriminalvården

Kriminalvarden.se använder cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt för dig.

Kriminalvården logotyp

Konst och diplomati på Färingsö

16 januari 2018

Toppdiplomaten Jan Eliasson och en av Sveriges mest kända nutida konstnärer – Karin Mamma Andersson – möttes i ett avspänt samtal inför intagna och personal på anstalten Färingsö.

Det var i somras som kriminalvårdare Carl-Fredrik Hårleman träffade Jan Eliasson och Karin Mamma Andersson med respektive, på en middag. Under kvällens lopp hann mycket avhandlas – så som det kan bli under en lång, trevlig middag. När samtalet kom in på Carl-Fredriks jobb, blev Jan Eliasson intresserad: till Färingsö ville han gärna komma. Han ville inte så gärna vandra runt på studiebesök, han ville hellre träffa de intagna direkt.

- Jan Eliasson har en stor nyfikenhet till livet, och hans stora intresse för olika människor och kulturer gjorde att jag gärna ville bejaka hans förfrågan, berättar Carl Fredrik Hårleman.

 

Karin Mamma Andersson ville också gärna följa med, och nu i mitten av januari gick det äntligen att få ihop allas scheman: i gympasalen på anstalten för kvinnor på en ö strax utanför Stockholm, dukades det upp med muffins och kaffe. Karin Mamma Andersson visade bilder, och samtalet mellan Carl-Fredrik, Karin och Jan flöt nog på ungefär som över middagen i somras. De pratade otvunget, och om både högt och lågt.

Likheter och olikheter i yrkeslivet

En udda kombination av konst och diplomati. Eller har dessa aktiviteter något gemensamt ?

Åhörarna fick höra anekdoter om hur en get som heter Jan blev viktig under fredsförhandlingar i Darfur, men också synpunkter på dagens konflikt i Syrien.

Karin Mamma Andersson berättade om sin egen bakgrund, hur hon trots svårigheter att läsa och att koncentrera sig i skolan hade planer på att bli polis, skådespelare eller häcklöpare, men slutligen fastnade för bildkonstnär.

De pratade om olikheter i yrkeslivet – där Jan till exempel alltid är mitt bland en massa människor, och Karin alltid skapar i ensamhet – men också en del om likheter mellan rollerna. En likhet tyckte de var vikten av timing.

- Som diplomat är tidpunkten för olika insatser grundläggande. Ofta kommer förslag försent, men det kan också bli för tidigt.

- Det samma gäller i konsten, tyckte Karin Mamma Andersson:

- Det är svårt att förklara, men det gäller att följa någon slags magkänsla. Det gäller i politik, konst och i livet i övrigt.

Enkelt att leva sig in

Klienterna lyssnade hela tiden och ställde frågor, om både konst och politik. Trots att en del sa att de bara var där för muffinsen verkade alla intresserade.

- Jag känner ju väl till Jan Eliasson. Väldigt intressant att höra direkt från honom sådant som man ser om på teve, sa en av klienterna på klass tre-paviljongen.

- Jag var rädd att det skulle vara svårt att förstå, men de förklarade lätt och det var enkelt att leva sig in i det de sa, tyckte en kvinna från behandlingsavdelningen.

Personalen blev också inspirerad, och förstod att de intagna uppskattat samtalet.

- Om det är tråkigt blir det genast oroligt om det samlas så här många klienter på samma ställe. Många måste springa på toa och studsa upp och ner. Nu satt alla stilla och lyssnade. Båda föreläsarna pratade jordnära och vardagligt och jag tror många kunde känna igen sig både i sig själva och i de stora världspolitiska frågorna, sa Gunilla Franken, produktionsledare på anstalten.

Elisabet Jönsson

Katarina Luksepp (foto)