Kriminalvården

Kriminalvarden.se använder cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt för dig. Läs mer om cookies och hur vi skyddar dina personuppgifter.

Kriminalvården logotyp

Panelsamtal om hoten mot statstjänstemannen. Från vänster: Robert Cloarec (moderator, Arbetsgivarverket), Christina Gellerbrant Hagberg (rikskronofogde), Johan Modin (HR-direktör, Kriminalvården) Niclas Lamberg (HR-direktör, Trafikverket) och Cecilia Schelin Seidegård (landshövding, Gotland). Foto: Jonas Lindgren, Kriminalvården.


Seminarium om hoten mot statstjänstemannen

5 juli 2018

Namn eller inte på beslut? Det var en av de frågor som diskuterades på Arbetsgivarverkets seminarium i Almedalen om hoten mot statsanställda där Kriminalvården deltog.

Kriminalvårdens HR-direktör Johan Modin deltog på onsdagen i ett panelsamtal på Arbetsgivarverkets seminarium tillsammans med representanter från Kronofogden, Trafikverket och Länsstyrelsen.

– Det var bra diskussioner som hade utgångspunkt i Juseks och Brås rapporter om ökningen av hot och våld.

– Jag lyfte att vi inom Kriminalvården också ser en ökning av hot, något som också Sekos rapport, "En Kriminalvård i kris", pekar på. Hoten sker inne på våra anstalter och häkten men det är också digitala hot, såväl direkta som indirekta.

Det rådde en stor samstämmighet bland paneldeltagarna kring utvecklingen inom området, vilka problem som finns och att det finns ett stort behov att se över vad som kan göras i samhället i stort och på internet.

– Man kan göra mycket förebyggande och även när en situation uppstår, säger Johan Modin

Johan Modin tog upp exempel på vad Kriminalvården gör för att motverka hot och otillåten påverkan. Han nämnde bland annat det dynamiska säkerhetsarbetet, att myndigheten sedan tio år tillbaka har en underrättelsefunktion, säkerhetssamtal samt arbetet med att se över våra lokaler.

Enskilda tjänstemän utsatta

En fråga som togs upp av flera i panelen var frågan om hur man kan skydda enskilda medarbetare och rutiner med att enskilda handläggares namn finns på myndighetens beslut.

– Att vi har en princip om att ha våra namn på namnskyltar och i våra beslut är en diskussion som kommer mer och mer hos oss. Här behöver vi förhålla oss till det förändrade samhällsklimatet, säger Johan Modin.

En fråga från publiken handlade om problematiken kring att myndigheten inte kan gå in i medarbetarens ställe vid ett enskilt åtal mot en tjänsteman.

– Det förekommer att enskilda åtal väcks och orosanmälningar till socialtjänsten görs mot enskilda tjänstemän. Anmälningarna är ett sätt att försöka påverka tjänstemannen i sitt beslut och skapa osäkerhet. Som lagstiftningen är utformad idag får inte myndigheten som arbetsgivare stödja medarbetaren genom att till exempel stå för advokatkostnader eller sätta in sina egna jurister i de enskilda åtalen, säger Johan Modin.

Mer samverkan mellan myndigheterna

I panelen rådde en stor enighet att myndigheterna kan hitta nya former för samverkan som till exempel gemensamma utbildningar men också att utbyta erfarenheter.

– Vi myndigheter emellan behöver samarbeta mer och staten som helhet behöver också se över hur vi hanterar den digitala miljön med de snabba förändringar som sker, säger Johan Modin.

För Arbetsgivarverket är hoten mot statstjänstemän en prioriterad fråga. Generaldirektören Eva Liedström Adler berättar att de kommer att fortsätta diskussionerna och arbeta för att frågan utreds vidare.