Kriminalvården

Kriminalvarden.se använder cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt för dig. Läs mer om cookies och hur vi skyddar dina personuppgifter.

Kriminalvården logotyp
bild

FoU: Vad triggar relationsvåld?

30 maj 2018

En av onsdagens föreläsningar under Kriminalvårdens forsknings- och utvärderingsdagar på Norra Latin i Stockholm, handlade om vilka faktorer som kan utlösa våld i nära relation. Något som undersökts i ett flerårigt forskningsprojekt inom Kriminalvården.

Ulrika Haggård, forskare på Rättsmedicinalverket, och Jon Söderberg, utredare på Kriminalvårdens forsknings- och utvärderingsenhet, berättade om projektet. 330 klienter som dömts för våld i nära relation och/eller sexualbrott och som satt i fängelse, var villkorligt frigivna eller hade skyddstillsyn videointervjuades under åren 2014 och 2016.

Tre fjärdedelar av deltagarna hade partnervåld som huvudbrott, resterande fjärdedel sexualbrott. 

Stressorer och känslor bakom

Utgångspunkten var att ta reda på om stressorer och känslor kan ha utlöst, triggat, brottet. Om man till exempel varit utsatt för hot eller kränkning, känt svartsjuka eller vanmakt, haft kontrollbehov, varit inblandad i konflikt eller utsatts för en livsomvälvande händelse precis innan brottet. Även intag av alkohol eller droger före brottet räknas som typiska triggers och undersöktes.

Klienterna fick svara på frågor kring det dygn som föregått brottet, vilket jämfördes med en tidigare period under deras gångna år. Har du druckit alkohol respektive tagit droger innan händelsen, respektive under kontrollperioden? Har du varit i konflikt med någon? Har det inträffat någon livsavgörande händelse, exempelvis dödsfall i familjen, att bli vräkt, förlora jobbet?

Större livshändelser en riskfaktor 

Resultaten visar att en potent trigger som var gemensam för bägge klientgrupperna var att en större levnadshändelse inträffat. Även konflikter visade sig vara en trigger för bägge grupperna, liksom kontrollbehov, alkohol samt att ha blivit utsatt för kränkning.

För gruppen som dömts för partnervåld var dessutom sammanbrott, svartsjuka och hot om separation viktiga riskfaktorer. Gruppen sexbrottslingar hade å sin sida abstinens efter alkohol eller droger samt förändring i sexualitet som förhöjande riskfaktor. Med det senare menas till exempel ökad sexdrift, eller att man bytt intresseområde på den sexuella fronten.

Utöver stressorer, känslor och alkohol/droger tittade studien även på eventuella psykiatriska symtom hos personen som kan ha triggat brottet, såsom suicidtankar, trauma, mani, depressiva tankar med mera. Just det området kunde man dock inte berätta om vid föreläsningstillfället, eftersom man inte hunnit analysera det ännu.

Jobba med psykisk ohälsa på anstalt

Syftet med projektet har varit att öka kunskapen kring kausala och i nära tid liggande riskfaktorer för partnervåld och sexualbrott, så kallade triggers, samt bidra till bättre behandling och förebyggande insatser framöver.

–Det kan handla om att samhället behöver bli bättre på plocka upp och jobba med psykisk ohälsa innan brottet och för Kriminalvårdens del inne på anstalt. Att vi inte bara jobbar med de kriminogena faktorerna, säger Jon Söderberg.

Ulrika Persson

Läs mer från FoU-dagarna 2018