Kriminalvården

Kriminalvarden.se använder cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt för dig. Läs mer om cookies och hur vi skyddar dina personuppgifter.

Kriminalvården logotyp

Projektledaren Annika Lundqvist på frivårdsavdelningen är hoppfull om att den nya stödmetoden ska gå att implementera framöver.


Bättre utsluss med nätverk kring sexualbrottsdömda

6 mars 2018

Just nu pågår ett försök med stödjande nätverk runt sexualbrottsdömda inom frivården. Syftet är att de ska slussas ut på ett bra sätt i samhället.

Några frivilliga klienter deltar i försöket, som påbörjades i höstas. Gemensamt för klienterna är att de har avtjänat fängelsestraff för sexualbrott. Bägge är även under övervakning och har ett svagt socialt nätverk och högre risk för återfall i brott.

Metoden som testas går under namnet ”Intensifierat stöd för sexualbrottsdömda klienter i frivård” och är inspirerad av den kanadensiska Cosa-metoden. Läs mer i faktarutan.

I mitten av cirkeln

Klienterna får intensifierat stöd av varsitt nätverk bestående av 3-4 lekmannaövervakare. Det hela kan liknas vid en cirkel, där klienten befinner sig i mitten. Lekmannaövervakarna har fått utbildning i sexualbrottsproblematik och riskfaktorer, och har till uppgift att bryta klientens sociala och känslomässiga isolering, som i sin tur bedöms som nyckelrisker för brottsåterfall. De träffar klienten regelbundet och får även grupphandledning av en psykolog.

Den andra stödjande cirkeln runt klienten utgörs av ett professionellt team med psykolog, programledare och socialtjänst. Den yttersta cirkeln består av en koordinator, tillika frivårdsinspektör, som samordnar nätverken.  

Går bra hittills

– Försöket går bra hittills, både övervakare och klienter verkar väldigt nöjda. Klienterna uttrycker att de har nytta av att ha fler lekmannaövervakare. De fyller olika funktioner; hjälper till med olika saker och pratar om olika saker, berättar projektledare Annika Lundqvist.

När försöket avslutas i slutet av april är det dags för en utvärdering. Den ska dra slutsatser kring metoden för att se om, och i så fall hur, den kan passa in i frivårdens nuvarande organisation. Den ska även utröna om klienterna upplevt att de fått ett gott isoleringsbrytande och relationsskapande stöd samt lärt sig att reflektera kring sitt brott och sina riskfaktorer.

Om man bestämmer sig för att gå vidare med metoden blir nästa steg att genomföra ett mer omfattande pilotförsök. 

Om frivårdens Cosa-inspirerade insats:

Cosa betyder Circles of support and accountability. Det är en metod som går ut på att ge adekvat och intensifierat stöd till frigivna sexualbrottsdömda, med hög risk för att återfalla I brott och med bristande socialt nätverk. Metoden startade i Kanada och bedrivs idag i flera länder, bland annat England.

Runt klienten byggs ett cirkelnätverk upp. En av cirklarna består av 3-5 frivilliga volontärer som utbildats i sexualbrottsproblematik och riskfaktorer. De träffar klienten regelbundet och stöttar denne prosocialt och praktiskt samt utmanar vad gäller attityd, värderingar och beteende. Uppdraget är att hjälpa till att bryta social och känslomässig isolering, som bedöms som nyckelrisker för brottsåterfall, och att arbeta med att identifiera riskområden för att minska risken för återfall i brott.

En annan av dessa cirklar utgörs av ett professionellt team med exempelvis psykolog, polis och socialtjänst. Cirkeln omsluts och hålls ihop av en koordinator som tillsätter, utbildar och handleder volontärerna samt har möten med nätverken. 

Kriminalvården började i höstas med ett projekt som inspirerats av Cosa: ”Intensifierat riskreducerande stöd för sexualbrottsdömda klienter i frivård”.  Kriminalvårdens  variant har samma grundidé som Cosa, men har omarbetat metoden något. Deltagande sexualbrottslingar ska, liksom i ursprungsmetoden, ha högre återfallsrisk och ett svagt socialt nätverk. Det frivilligbaserade nätverket består av handplockade lekmannaövervakare, som ska bidra prosocialt utifrån klientens kriminogena behov. Dessa volontärer har handletts gruppvis av en psykolog. Det professionella nätverket, som utgår ifrån klientens riskbild och behov, kan bestå av exempelvis psykolog, behandlare, programledare, socialtjänst och arbetsförmedling. Koordinator för insatsen är en frivårdsinspektör med erfarenhet av klienter dömda för sexualbrott.

Försöket omfattar ett fåtal sexualbrottsdömda klienter vid frivården. Det ska pågå till april i år, innan det utvärderas i maj och eventuellt kan leda till att ett större pilotprojekt genomförs.

Insatsen är en del av Kriminalvårdens arbete med att förstärka klienternas utslussning, med anledning av ett pågående regeringsuppdrag som du kan läsa mer om här.