Kriminalvården

Kriminalvarden.se använder cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt för dig. Läs mer om cookies och hur vi skyddar dina personuppgifter.

Kriminalvården logotyp

Säkerhetsdirektör Kenneth Holm.


Ny rapport om hot och våld i Kriminalvården

2 oktober 2018

Kriminalvårdens säkerhetsavdelning har analyserat fjolårets ökade antal rapporter kring hot och våld mot anställda. Det vanligaste scenariot är att det rör sig om en enskild klient i åldern 26-37, som hotar personal efter att ha triggats av ett negativt beslut.

– Bilden av att incidenter oftast uppstår när vi delger klienter negativa besked är entydig. Det är en viktig kunskap som visar att vi behöver rikta in vårt arbete mot att fortsätta utveckla vårt förhållningssätt till klienterna. Det hjälper inte att installera en säkerhetskamera till när man ska delge ett negativt beslut, säger säkerhetsdirektör Kenneth Holm.

Säkerhetsavdelningen har tagit fram en lägesrapport kring hot och våld mot anställda på anstalter av den högsta säkerhetsklassen (klass 1) under 2017. Bakgrunden är en ökning av rapporter om hot och våld under förra året. Ökningen skedde i kategorin hot mot personal och i graden mindre omfattning, framför allt i klass 1-anstalter och på säkerhetshäkten.

Komplexa orsaker

För att kunna göra en kvalificerad analys valdes avdelningar där ökningen var tydligast ut, vilket var på fem av våra sju klass 1-anstalter. Slutsatserna baseras på det urvalet.

För det första konstaterar säkerhetsavdelningen att orsakerna till ökningen är komplexa och måste ses i ett helhetsperspektiv. I stora drag framkommer sedan detta:

Oftast står en enskild klient i åldern 26-37 år för hotet.

Den vanligaste orsaken till hot är att klienten är missnöjd med att ha fått ett negativt beslut. Det kan handla om vardagliga händelser som visitationer, tillrättavisningar, en indragen promenad eller en delgivning.

Proaktivt säkerhetsarbete

Ökningen sker främst i kategorin hot i graden mindre omfattning. Det är sannolikt en följd av lyckat proaktivt säkerhetsarbete. Under 2017 genomfördes utbildningsinsatser kring vikten av att rapportera och kring hur man ska rapportera. Att detta åtminstone delvis kan förklara ökningen, är en analys som delas av de aktuella verksamhetsställena som bidragit i undersökningen. 

Majoriteten av våra klienter är sällan eller aldrig inblandade i hot och våld mot anställda. Samtidigt har antalet rapporterade hot mot anställda ökat på de aktuella anstaltsavdelningarna. Det är givetvis inte bra om det också betyder att hoten ökat i reella tal. Det kan dessutom finnas ett mörkertal i inrapporteringen. Av de anledningarna, och eftersom Kriminalvården har noll-tolerans mot hot och våld, föreslås ett flertal åtgärder.

Ingen koppling till ensamarbete

Säkerhetsavdelningen har i rapporten även tittat efter samband mellan ensamarbete och hot och våld mot anställda. Någon sådan koppling återfinns inte – en bild som även delas av de aktuella verksamhetsställena.

– Det tyder på att verksamhetsställena gör väldigt bra riskbedömningar, att vi jobbar proffsigt helt enkelt, kommenterar säkerhetsdirektör Kenneth Holm.

Slutligen har säkerhetsavdelningen undersökt eventuella kopplingar mellan hotande klienter och organiserad brottslighet. Inte heller här hittar man en tydlig koppling.

Kenneth Holm kommenterar resultaten:

– Rapporten stärker bilden av att den enskilda kriminalvårdaren är den viktigaste komponenten i säkerhetsarbetet. Vi bygger bra relationer genom att vara klientnära. Konkret kan det förstärkas genom fler utbildningsinsatser kring dynamisk säkerhet* och genom att prioritera övningsformen konflikthantering.

Rapporten blir nu ett viktigt verktyg för Kriminalvården att göra rätt insatser framöver.

*Vad är dynamiskt säkerhetsarbete?

En hög nivå av säkerhet är nödvändig för att Kriminalvården ska uppfylla kravet på att skydda samhället, ha god omvårdnad och kunna påverka klienterna till ett liv utan kriminalitet.
Säkerhet handlar om mer än murar, stängsel, larm och kameror. Vi har regler och ett förhållningssätt för våra medarbetare som bygger på respekt för den enskildes integritet och rättssäkerhet. Bra säkerhet kräver också att medarbetare befinner sig nära klienterna varje dag.
Vi kallar vårt arbetssätt för ett dynamiskt säkerhetsarbete och det bygger på en helhetssyn där Kriminalvårdens personal och deras utbildning, attityd och förhållningssätt är de viktigaste beståndsdelarna.
Korrekta riskbedömningar, kontrollåtgärder för narkotikafria fängelser, rutiner för att hantera hot och våld mellan intagna, insatser som förhindrar brott inifrån anstalterna är några exempel på hur säkerheten finns med i det dagliga arbetet. Liksom säkerhetsåtgärder vid transporter och insatser mot självmord bland häktade.