Kriminalvården

Kriminalvarden.se använder cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt för dig. Läs mer om cookies och hur vi skyddar dina personuppgifter.

Kriminalvården logotyp
Samverkansrådet leder den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet. Foto: Polisen

Samverkansrådet leder den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet. Foto: Polisen


Fler än 1000 personer åtalade i gemensam satsning

10 april 2019

Resultatet av den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet förbättrades kraftigt under 2018. Bland annat utdömdes nästan dubbelt så många fängelseår i tingsrätt jämfört med 2017 och beloppet för beslutade höjningar av skatt var 145 miljoner kronor, det högsta under de senaste fem åren.

Under 2018 pågick som mest 27 nationella operativa insatser inom ramen för samverkan, därtill flera regionala insatser. Förra året utdömdes 304 fängelseår i tingsrätt kopplat till arbetet i satsningen, vilket är nästan dubbelt så mycket som 2017. Utfallet för 2018 innebär att över 1 000 personer åtalats i tingsrätt sedan 2014.

Fokus på brott mot välfärdssystemet

Den myndighetsgemensamma satsningen har pågått sedan 2009 och riktar in sig mot organiserad brottslighet, bland annat i utsatta områden.

– Den samlade styrkan hos de samverkande myndigheterna gör det möjligt att långsiktigt och uthålligt bekämpa helheten i den organiserade brottsligheten där våldsbrott, narkotikabrott och ekonomisk brottslighet ofta hänger ihop, säger rikspolischef Anders Thornberg, ordförande i Samverkansrådet, som leder den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet.

Fler lyckade insatser

Under 2018 inriktade de 12 samarbetande myndigheterna också mer av sitt arbete mot att förebygga, förhindra och upptäcka brott mot välfärdssystemet. Resultatet är att Försäkringskassan genom återkrav och skadestånd beräknas ha gjort besparingar på 100 miljoner kronor, vilket är det högsta hittills i satsningens historia.

Beloppet för beslutade höjningar av skatt på grund av den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet uppgick till 145 miljoner kronor, vilket är det högsta sedan 2014.

Under året beslagtogs många vapen och mycket narkotika. Beslagen av vapen omfattar också explosiva varor, främst handgranater. En stor del av vapnen togs i beslag utanför de tre storstadsregionerna. Beslagen av cannabis uppgick till 170 kilo och 60 000 narkotikaklassade tabletter togs i beslag utifrån insatser i satsningen.

Prioriterad satsning

Kriminalvården har varit en del av den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet sedan starten 2009.

- Den handlar om en bred mobilisering av samhällets resurser mot organiserad brottslighet. När vi samarbetar och samordnar våra insatser väl kan vi sätta en mycket större press på huvudmännen bakom den grova brottsligheten, säger Kriminalvårdens generaldirektör Nils Öberg. 

Just nu råder akut brist på platser i häkten och fängelser, samtidigt som Kriminalvården behöver göra besparingar. Men myndighetens deltagande i samarbetet kommer även fortsatt att vara prioriterat.  

– Den organiserade brottsligheten är systemhotande och lägger dessutom grunden för mycket annan slags kriminalitet. Därför är det viktigt att även myndigheter som inte primärt har brottsbekämpning som sin huvuduppgift håller trycket uppe mot de relativt få individer det handlar om. Det ska vara riktigt jobbigt att ägna sig åt grov brottslighet, säger Nils Öberg.

 

ETT KONKRET EXEMPEL PÅ SAMVERKAN
Försäkringskassan fick uppgifter som tydde på ett fall av organiserad brottslighet mot välfärdssystemet i Malmö. Information fanns om att personer i andra länder utlovades arbete som assistenter i Sverige, men brukarna de skulle arbeta för hade ett överdrivet behov av vård och assistenterna skrev under tomma tidrapporter som i efterhand fylldes i och godkändes.
En utredning inleddes och den visade att det även fanns assistenter som hade bidragsanställningar från Arbetsförmedlingen. Samtidigt kontrollerade Skatteverket det aktuella assistansbolaget och redovisningen överensstämde inte med Försäkringskassans utbetalningar. Migrationsverkets kontroller visade att inte alla hade tillstånd att arbeta eller uppehålla sig i Sverige. Efter polisanmälan inledde Ekobrottsmyndigheten förundersökning i ärendet. Ekobrottsmyndighetens och polisens spaning visade att många av assistenterna aldrig var fysiskt på sitt arbete.
Insatsen slutade med att 13 personer dömdes i tingsrätten till sammanlagt 27 års fängelse för omfattande assistansbedrägerier. Försäkringskassan tilldömdes 12 miljoner i skadestånd och Malmö stad 2,3 miljoner.
Utan samverkan mellan myndigheterna hade det varit svårt att upptäcka brottsligheten.
I assistansärenden är spaning ofta central för att bevisa att, och hur, socialförsäkringen utnyttjas. Assistansersättningen ger ofta kriminella en legal fasad, och en inkomst som kan leda till felaktig sjukpenningsgrundande inkomst, möjligheter till lån och krediter, bostads- och bilköp och arbetslöshetskassa. På så sätt kan socialförsäkringen leda till att kriminalitet döljs, och samtidigt leda till stora effekter på samhällsekonomin.

FAKTA
Den myndighetsgemensamma satsningen
mot organiserad brottslighet inleddes 2009.
De samverkande myndigheterna inom satsningen mot organiserad brottslighet är Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigeten, Skatteverket, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Kustbevakningen, Tullverket, Försäkringskassan, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen.
Ytterligare nio myndigheter ingår som nätverksmyndigheter: Arbetsmiljöverket, Bolagsverket, Centrala studiestödsnämnden, Finansinspektionen, Inspektionen för vård och omsorg, Pensionsmyndigheten, Statens Institutionsstyrelse, Transportstyrelsen samt Länsstyrelsen i Stockholms län som samordnar övriga länsstyrelser i satsningen.