Kriminalvården

Kriminalvården logotyp
Frivårdschef Lennart Palmgren

Frivårdsdirektör Lennart Palmgren ser många vinster med att fler kan avtjäna sitt fängelsestraff med fotboja. Därför önskar han att regeringen är beredd att ändra i lagstiftningen.


Fler fotbojor med ändrad lagstiftning

1 augusti 2019

Kriminalvården vill att fler ska avtjäna sitt fängelsestraff med fotboja. Regeringen har därför fått en framställan om att lagstiftningen, som är från 1990-talet, behöver ses över.

Det är främst två saker Kriminalvården vill att regeringen ändrar.

Klienter som ska avtjäna sitt straff med fotboja får idag inte vara dömda till mer än sex månaders fängelse. Kriminalvården vill att det ändras till fängelse upp till ett år.

Idag måste klienter själva ansöka om fotboja, eller intensivövervakning med elektronisk kontroll, IÖV, som det formellt heter. Det vill Kriminalvården också ändra.

– Vi vill kunna utreda möjligheten till IÖV utan ansökan, även om klienten sedan måste samtycka för att påföljden med fotboja ska fungera, säger frivårdsdirektör Lennart Palmgren.

Lagjusteringar krävs

Han ser att en del klienter helt enkelt inte kommer till skott med ansökan och redan idag jobbar frivården med att motivera och underlätta ansökningsförfarandet. Mer information och påminnelser ska leda till att ytterligare ett par hundra klienter ansöker, hoppas Lennart Palmgren. Men med lagändringarna är bedömningen att siffran skulle kunna öka till upp emot 600 fler klienter.

Det behövs också några lagjusteringar för att fullt ut kunna utnyttja den nya generationen bojor där gps används vid övervakningen. Fram till idag har fotbojor varit kopplade till en radiostation placerad i hemmet.

Flera vinster

Lennart Palmgren räknar med att regeringen tar ett beslut om att utreda förändringarna kring fotboja eller inte under hösten.

Vinsterna om fler fick avtjäna straff med fotboja skulle vara stora både för samhället och den enskilde individen, konstaterar han. Med dagens beläggningsläge är upp mot 600 frigjorda anstaltsplatser ett mycket välkommet tillskott.

– Det skulle lätta lite på beläggningstrycket, även om det inte skulle lösa problemet.

Kostnaderna skulle också bli lägre totalt sett. En klient som avtjänar straff med fotboja kostar runt 500 kronor per dygn, medan en plats på öppen anstalt kostar cirka 2 400 kronor.

Sedan finns det också samhällsvinster. Den som avtjänar sitt straff med fotboja kan fortsätta arbeta, sköta sitt hem och eventuella barn. Det är också lättare för frivården att samordna samhällets stöd och insatser under strafftiden.

Ständig övervakning

Är det då så att den som får avtjäna straff med fotboja kommer lindrigare undan än den som sitter i fängelse?

– Inte alls. Det blir ju en form av husarrest eller zonarrest. Klienter upplever det som ett stort ingrepp att hela tiden övervakas, stå i kontakt med sin frivårdshandläggare och följa ett uppgjort schema.

Den som avtjänar sitt straff med fotboja får bara röra sig enligt förutbestämda tider och rutter, exempelvis ta sig till och från jobbet på en bestämd tid. Några spontana ändringar tillåts inte och inga aktiviteter utom de allra nödvändigaste, som läkarbesök, tillåts.

Fakta/fotboja
Intensivövervakning med elektronisk kontroll, IÖV, är det formella begreppet för att avtjäna sitt straff med fotboja.
Fotboja kan idag användas till exempel för att avtjäna ett kortare fängelsestraff och i slutet av strafftiden, vid villkorlig frigivning.
Ett antal kriterier måste vara uppfyllda för att för få avtjäna straffet med fotboja, till exempel får påföljden vara maximalt sex månaders fängelse, man får inte har några missbruksproblem och måste ha en fast bostad och jobb.

 

Här kan du läsa mer om fotboja