Kriminalvården

Kriminalvården logotyp
Johan Wennerholm och Charlotta Lindell, forskare på Kriminalvårdens forsknings- och utvärderingsenhet.
Johan Wennerholm och Charlotta Lindell.

Med fokus på barn i häkte

27 december 2019

Vad vi vet: Barn och unga i häkte är misstänkta för allvarlig brottslighet. Därför har många restriktioner. Vi vet också att isolering ger sämre psykisk hälsa. Vad vi inte vet: Vilken bakgrund har klienterna, förutom att de är unga? Hur hanteras unga i häkte? Vilka incidenter sker under häktestiden? Nu är det dags att titta närmare på dessa frågor.

– Vårt övergripande syfte är att fördjupa kunskapen om gruppen barn och unga i häkte. På varje häkte har man mycket kunskap om sina klienter, men vi har ingen generell sammanställning på myndighetsnivå.

Det förklarar Charlotta Lindell, som arbetar på Kriminalvårdens forsknings- och utvärderingsenhet. Tillsammans med kollegan Johan Wennerholm ska hon gå igenom kriminalvårdsregister och häktesplaner för varenda häktad person mellan 15 och 21 år, som skrivs in i häkte mellan 1 september 2019 och 31 augusti 2020.

– Vi går in manuellt och kodar data för varje person under ett års tid. Det handlar om ungefär tusen personer, säger Johan Wennerholm.

Grov brottslighet

I genomsnitt häktas ungefär 1 000 personer under 21 år årligen i Sverige, ungefär en tiondel av dem är barn, alltså under 18 år. Barn får inte häktas om det inte finns synnerliga skäl för det, vilket innebär att bara personer som misstänks för relativt grov brottslighet hamnar i Kriminalvårdens häkten. 80–90 procent av dem får restriktioner, vilket kan innebära att inte få vistas tillsammans med andra intagna, få ta emot besök, telefonsamtal eller brev eller följa nyheter i tidningar och på tv.

Forskning har visat att avskildhet och isolering är dåligt för den psykiska och fysiska hälsan. Unga är särskilt känsliga, framför allt kan det gälla dem som inte har varit frihetsberövade tidigare och som känner stor osäkerhet. Isolering ger sämre uppmärksamhet och kognitiv förmåga men också oro och ångest. Det kan även leda till svårare psykiatriska tillstånd. Eftersom barn och ungdomar fortfarande är under fysisk och psykisk utveckling är de extra känsliga. De har inte heller samma förmåga till tidsuppfattning som vuxna och har inte alltid förmåga att hantera den stress, ångest och oro som isoleringen skapar. Barn och ungdomar som begår brott är generellt sett också mer sårbara och har sämre förutsättningar jämfört med andra barn och ungdomar att hantera stressade situationer.

– Sverige har fått kritik från både FN och Europarådet när det gäller häktning av unga personer. Isolerande restriktioner likställer de med tortyr, förklarar Charlotta Lindell.

– Samhällets ambition har varit att minska antalet häktade och häktningstiderna, men statistiken visar snarare att det går åt andra hållet. Det beror sannolikt på att brottsligheten varit allvarligare, med större utredningskrav och ofta flera misstänkta personer, fortsätter hon.

Öka isoleringsbrytande insatser

För att minska isoleringens skadliga effekter har Kriminalvården de senaste åren arbetat med att öka de isoleringsbrytande insatserna för barn och unga. Men statistik över insatser förs idag inte på samma sätt på alla häkten och kan därför inte medföra regelrätta utvärderingar med nuvarande sätt att dokumentera.

– Det finns många föreställningar både om vilken bakgrund klienterna har och hur det går för dem under häktestiden. Men nu har vi tänkt att kartlägga fakta. Hur ser klienternas bakgrund ut, vilka risker och behov har de, och vilka isoleringsbrytande insatser genomförs.

Eftersom hela studien bygger på kriminalvårdsregistret är det en farhåga att dessa inte ska innehålla all den information som forskarna efterfrågar.

– Förutsättningarna att arbeta med isoleringsbrytande varierar. Det ser också olika ut på häkten på vilket sätt de fyller i varje klients häktesplan. Planen har inte än fått det genomslag man hoppats på, på alla ställen, säger Johan Wennerholm.

Ur registren kan forskarna få fram många variabler: exempelvis kön, medborgarskap, tolkbehov och tidigare insatser från kriminalvård. Genomförandeanteckningar och daganteckningar ska också ge information om vilka isoleringsbrytande åtgärder som planerats, och på vilket sätt de genomförs.

Tittar på samband

Forskarna vill också titta på händelser som incidenter och misskötsamhet. Genom att titta på olika variabler kan man också få fram samband: Innebär lång häktningstid mer misskötsamhet? Kan man se flera riskfaktorer som uppträtt innan de kom till Kriminalvården, så att man kan identifiera personerna ännu tidigare? Data kommer också att inhämtas från Socialstyrelsen gällande exempelvis insatser från socialtjänsten.

– Vi tror att studien kan vara intressant för hela rättskedjan, säger Charlotta Lindell och fortsätter:

– Vi tror också att den är grundläggande för vidare och mer djuplodande studier. Vi kan redan nu säga att vår studie inte kommer att kunna ge alla svar, men det är bättre att titta på dessa begränsade fakta än att inte titta på något.

I projektplanen diskuteras exempelvis möjligheten att framöver gå vidare med en fördjupning för de häkten som mera nogsamt dokumenterar isoleringsbrytande insatser för att möjliggöra effektmätningar.

Fotnot: Datainsamlingen drog igång 1 september 2019. Rapporten väntas vara klar första halvåret 2021.