Kriminalvården

Kriminalvården logotyp

Sluta skjut – möten som ska minska dödligt våld

9 december 2019

Se en film från genrepet inför senaste call in.

Malmö är hårt drabbat av skjutningar och dödligt våld. För att vända utvecklingen pågår pilotprojektet Sluta skjut. Frivården har en central roll i satsningen med det tydliga budskapet: Samhället tolererar inte mer våld. Och vi vill inte att ni ska dö.

Okej, då är de på gång!

Vi, i publiken, ställer oss upp och förblir stående när gruppen med unga män kommer runt hörnet i sällskap med sina respektive frivårdsinspektörer.

Killarna har sina markerade platser på första raden, frivårdsinspektörerna har sina stolar precis bakom.

Tillsammans sätter vi oss ner, en gest som ska signalera respekt mellan oss som är här för att lyssna och dem som är här för att ta emot budskapet från talarna.

Allting vid mötet – som kallas ”call in” – följer en strikt mall, allting har ett syfte och en innebörd.

Det blir en rad med mörka jackor längst fram. En av ynglingarna studsar hela tiden upp och ner med hälarna. Otåligt. I andra änden av raden försvinner en av dem in under den svarta huvan på sin täckjacka.

Tolv frivårdsklienter har kallats till Nya Malmö stadion, Malmö FF:s hemma-arena, den här sena tisdagseftermiddagen. Poängen med att mötet hålls här är att det ska ske på neutral mark, utan koppling till någon kriminell gruppering, och att platsen också ska stå för något positivt.

Rädsla hos klienterna

Nio klienter dyker upp, men en backar ur på väg upp till call in. Några dagar tidigare, på lördagskvällen, har en 15-åring dödats, och en kompis till honom skadats svårt, vid en skjutning på Möllevångstorget. Ytterligare en skjutning sker på måndagen. En 16-åring skadas. Händelserna kastar sin skugga över mötet.

Man och kvinna utanför byggnad.

Jonas Angermund och Mona Frank är frivårdens koordinatorer i satsningen Sluta skjut. Foto: André de Loisted

– Den här gången fanns det en rädsla hos klienterna som jag inte mött tidigare, säger Jonas Angermund, frivårdsinspektör.

– De gick med på att komma hit, men var rädda för att bli utmålade som mördare av oss. Det kan leda till att någon också ger sig på dem, att de blir skjutna. Därför är det så viktigt att vi är tydliga med vilka som kallas till call in. Det är inte de som står för de värsta brotten, utan de som istället kan föra budskapet härifrån vidare ut till sina kompisar, till gängen.

Tillsammans med kollegan Mona Frank är han frivårdens koordinator i satsningen Sluta skjut. Hon har en klient som kallats till mötet, men som i slutänden inte dyker upp.

– Vi har haft kontakt via sms. Jag skulle säga att min klients rädsla är befogad. Enligt den information jag har så finns det ett hot mot honom, säger Mona Frank.

Strategi från USA

Sluta skjut är ett samarbete mellan frivården i Malmö, Polisen och Malmö stad. Den övergripande strategin kallas GVI (Group Violence Intervention) och är framtagen i USA där den gett goda, vetenskapligt säkrade, resultat.

En del av metoden är att kriminella kallas till möten där åklagare, polis, socialsekreterare, religiösa företrädare och representanter för civilsamhället gör korta, kärnfulla anföranden riktade direkt till dem som kallats. Här i Sverige avtjänar alla som närvarar på call in en påföljd inom frivården. Grunden för kallelsen är den kontaktskyldighet som hänger ihop med påföljden. Urvalet av klienter baseras på polisens kartläggningar, och tillsammans med frivårdens personal plockar man ut lämpliga kandidater. Det är ett omfattande arbete.

Strikta regler gäller vid call in. Klienterna ska lyssna, får inte ställa frågor eller argumentera emot. Talarnas texter är en blandning av knuten näve och utsträckt hand: Det dödliga våldet måste få ett slut; om någon grupp fortsätter att vara våldsam så kommer parterna i Sluta skjut att gå samman och punktmarkera just den; för den som vill lämna det kriminella livet finns konkret stöd att få.

I våras ökade polisen, frivården och de andra parterna sitt fokus på elva individer i den just då mest våldsamma grupperingen. Sju av dem är nu frihetsberövade. En har lämnat gruppen.

– Tanken är ju att det ska vara väldigt, väldigt jobbigt att tillhöra den gruppen. Alla poliser i yttre tjänst fokuserar på den. Från vår sida stramar vi upp allt kring de klienterna.

Det kan handla om att vi inte går med på att tider bokas om, det är fasta besökstider varje vecka. Till dem ska man varken komma för tidigt eller för sent, säger Jonas Angermund.

Att utebli från ett call in ger konsekvenser. Vad det blir beror på vilken typ av påföljd som klienten är dömd till. För någon som är villkorligt frigiven kan det handla om ytterligare 15 dagar på anstalt. Frivården ger en rekommendation till övervakningsnämnden som sedan fäller avgörandet.

Viktig kunskap bland personalen

Petra Tullgren är chef för frivården i Malmö och ingår i styrgruppen för Sluta skjut. Hon ser att satsningen har inneburit en förändring i relationen mellan främst polisen och frivården.

Man och kvinna jobbar sitter vid ett bord och tittar på en datorskärm ihop.

Jonas Angermund, Mona Frank och deras kollegor på frivården har kunskap om gängmedlemmarna. Foto: André de Loisted

– Absolut. Jag skulle säga att frivårdens arbete och roll har blivit tydligare för polisen. Jag tror inte att man tidigare riktigt har förstått att frivårdsinspektörerna har kontakt med många av de cirka 200 personer som kartlagts som gängmedlemmar i Malmö. Det innebär att vår personal har mycket viktig kunskap. Arbetet mellan oss och polisen löper mycket smidigare nu, och vi hjälps även åt med andra typer av uppdrag. Var och en gör sitt, men vi gör samtidigt detta tillsammans, säger hon.

Frivårdsinspektörerna är kittet som håller ihop ett call in, eftersom de känner klienten. För att relationen dem emellan inte ska äventyras så är det alltid frivårdschefen Petra Tullgren som ger klienten kallelsen till informationsmötet.

Det är också Petra som, tillsammans med frivårdsinspektören, tar emot vid arenan.

– Det är så häftigt att se att relationen mellan frinspen och klienten håller för detta. Ibland har vi rent av sett att den stärkts, säger hon.

– Det fanns farhågor om att relationen mellan vår personal och klienterna skulle blir sämre, säger Mona Frank, men hittills har vi inte sett ett enda exempel på det.

En blandning av eskort och trygghet

Jonas Angermund beskriver frivårdsinspektören som en blandning av eskort och trygghetspunkt för klienterna under mötet.

– Vi följer dem hela vägen. Känner av om det finns någon oro. Småpratar, svarar på frågor, försöker motivera dem att ta kontakt med någon av de representanter för civilsamhället som finns i publiken. Det kan handla om folk från idrottsklubbar, fritidsgårdar, kyrkan och så vidare.

Alla som bjudits in är handplockade och många av dem känner de här killarna igen från områdena där de vuxit upp. Målet är ju att ett call in ska leda till en förändring, och där finns frivårdsinspektören med för att pusha och stötta, säger han.

En av de sista talarna vid mötet är mamma Luul. Hon förlorade sin son, 25-årige Shirwac, i en sjukdom för två år sedan. Nu sitter hon hos honom varje dag på kyrkogården. Mamma Luul berättar att runt hennes sons grav ligger många av dem som dödats i Malmö de senaste åren. Hon kan höra de andra föräldrarnas sorg och förtvivlan, möter dem på väg till och från kyrkogården.

”Shire var sjuk. Men ni är inte sjuka. Ni leker med era mödrars hjärtan!”, säger hon och tittar på ynglingarna framför sig.

En av dem har dragit ner kepsen långt i pannan och tittar ner i golvet. Han torkar bort något på kinden.

Vi, i publiken, reser oss först för att gå en trappa upp till en lokal där mycket av Malmö FF:s historia hänger på väggarna.

Bland vimplar och svartvita foton hänger också flera stora porträtt av Zlatan. Här serveras en bit pizza och en liten mugg läsk till alla som varit på mötet. Efter en stund kommer klienterna och frivårdsinspektörerna, blandar sig med publiken, hälsar på bekanta, hänger kvar en stund.

Vid de två call in som hållits tidigare så har klienterna varit snabbare härifrån.

– Den här gången har vi tagit hand om deras mobiltelefoner, tidigare har de bara fått stoppa undan dem. Jag tror att det har en lugnande effekt. Då behöver de inte vara rädda för att någon av de andra ringer någon som sedan står och väntar när de kommer ut, säger Jonas Angermund.

Inte någon "mjukismetod"

Sluta skjut kritiseras ibland för att vara en ”mjukismetod”, och det har raljerats om pizzaätandet. Momentet har sin grund i den gamla seden att bryta bröd tillsammans, ett tecken på gemenskap och samhörighet.

– Det här med pizzan är en så liten del av Sluta skjut, och att kritisera det visar mest hur lite man vet om strategin, säger frivårdschefen Petra Tullgren. Det är definitivt inte någon mjukismetod. Visst, här finns en hjälpande hand, men sanktionerna som sätts in om våldet inte upphör är absolut inte mjuka.

För att kvällen ska räknas som ett frivårdsbesök krävs att klienterna checkar ut vid ett särskilt bord. Där står en representant för avhopparverksamheten vid Malmö stad för att byta några avslutande ord och ge dem kontaktuppgifter om de vill höra av sig. Här lämnas även mobilen tillbaka.

Vid utcheckningsbordet står också mamma Luul, strategiskt placerad så att ingen av ynglingarna kan komma förbi utan att passera henne. Hon ger dem var sin kram.

Satsningen Sluta skjut i Malmö är en pilotverksamhet som efter årets slut ska utvärderas av Malmö universitet, men redan nu är det bestämt att det blir en fortsättning. Mona Frank menar att det viktiga i arbetet är att vara enträgen och visa uthållighet.

– Att avsluta detta vore jäkligt synd. Det skulle innebära att allt vi byggt upp, all samverkan, försvinner. I det här fallet bidrar ju också frivården verkligen med något till Malmö som helhet. Här gör vi något konkret inte bara för klienten, utan även för Malmöborna, säger hon.

 

Sluta skjut har amerikansk förebild

Satsningen är ett samarbete mellan Kriminalvården, Polisen, Malmö stad och civilsamhället. Den genomförs i samverkan med Brå och med stöd av EU:s fond för inre säkerhet. Satsningen går ut på att minska och förebygga dödligt och grovt våld kopplat till Malmös kriminella grupper.

Grunden är den amerikanska strategin Group Violence Intervention, GVI, som varit framgångsrik i USA. Under två år prövas den i Malmö där den anpassas till svenska samhällsförhållanden.

Tre informationsmöten, ”call in”, har genomförts på Malmö nya stadion. Det senaste 12 november.

Budskapet i Sluta skjut är enkelt: det grova våldet ska upphöra eftersom det skadar samhället, de kriminella och deras närmaste.

Pilotprojektet avslutas i januari nästa år och utvärderas sedan av Malmö universitet. Redan nu är det bestämt att Sluta skjut ska fortsätta i Malmö.