Kriminalvården

Kriminalvården logotyp
Magnus Lindström, frivården Ystad.
avhoppare.se är en kunskapsbank, framtagen i myndighetssamverkan. Magnus Lindström på frivården Ystad berättar om samarbetet kring avhopparverksamheten.

Webbportal stöder avhopp i Skåne

5 december 2019

I Skåne håller man på att arbeta fram en struktur kring hur myndigheter kan samverka i arbetet med avhoppare från kriminella miljöer. Genom samverkan har man tagit fram avhoppare.se som är en kunskapsbank på nätet.

Den informativa webbplatsen riktar sig till dem som arbetar med avhopparverksamhet. Kriminalvårdsinspektör Magnus Lindström, på frivården Ystad, är engagerad från Kriminalvårdens sida. Uppdraget är att utveckla avhopparverksamheten och ge stöd i övergången till ett lagligt liv.

Vad är bra med Skånes modell?

– Vi har kunskaper och erfarenhet. Vi kom tidigt i gång med konsultationsteamet i Malmö och sedan 2012 har vi arbetat med att kartlägga gäng och att arbeta med dem som vill ta sig ur kriminella och radikaliserade miljöer, säger Magnus Lindström.

– Polisen och konsultationsteamet gör även uppföljningar om hur det går för de här personerna. 68 procent av de ärenden som teamet arbetade med 2016 återfanns inte i misstanke- eller brottsregistren 2018.

På webbplatsen avhoppare.se framgår vad de olika aktörerna har för uppdrag och vad de gör. Det är exempelvis kommunerna som har i uppdrag att jobba med skyddsbehov hos medborgarna och Polisen som gör bedömningar kring hotbilden.

Projektet föreläser om avhopparverksamheten i mindre kommuner i hela Skåne.

– Malmö är en stor kommun med stora problem med gängkriminalitet. Små kommuner har inte möjlighet att bygga upp något från grunden. Men tack vare den här portalen kan även mindre kommuner få tillgång till kunskap för att kunna arbeta vidare.

Vad är viktigt att tänka i ett avhopparärende?

– Man måste ha en långsiktig plan och bra rutiner för att lyfta bort en person från ett oönskat område. Det behövs ett utvecklat samarbete med en rad myndigheter och organisationer för att en person ska kunna etablera sig. Det handlar om att hitta en försörjning, utbildning, social samvaro och nya intressen.

Finns det beräkningar på vad man tjänar i pengar med att hejda kriminella karriärer?

– Det har gjorts studier på vad utanförskap kostar samhället. En typisk livsstilskriminell person beräknas kosta 20–25 miljoner under en tioårsperiod. Så det finns rätt mycket pengar att tjäna.

I tur för nästa föreläsning står Kriminalvårdens ledningsgrupp i region Syd. Därefter ska en utbildningssatsning ske på samtliga anstalter och frivårdskontor i Skåne.

– Det är viktigt att en plan görs tillsammans med hemkommunen redan när en person är kvar på anstalt, för att få en bra utslussning efter villkorlig frigivning.

Det är redan Kriminalvårdens uppdrag. Men Magnus Lindström påpekar att det är viktigt för personalen att de vet vad de ska fråga efter och att medarbetarna känner till hur man kan gå tillväga.

– Ibland tänker man inte att det är ett möjligt avhopp, utan att en kriminell person vill förbli gängkriminell. För att kunna dra bort personer ur kriminella miljöer är lösningen samverkan med andra, vi kan inte klara detta själva i Kriminalvården, säger Magnus Lindström.

Fotnot: Projektet ingår i ett större projekt som Länsstyrelsen driver som heter Skåne tillsammans mot brott.