Kriminalvården

Kriminalvarden.se använder cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt för dig. Läs mer om cookies och hur vi skyddar dina personuppgifter.

Kriminalvården logotyp
frivården spänner musklerna ur omkirm nr 3 2019 illustartion av emma hanquist

Illustration: Emma Hanquist


Frivården spänner musklerna

4 juli 2019

Vad gör vi om det bara blir fler och fler klienter? Kan frivården lösa upp knuten, bland annat genom att fler kan avtjäna sitt straff inom frivården framöver?

Lennart Palmgren.

– Ja, det tror vi är en viktig del av lösningen. Med ändrad lagstiftning skulle fler av dem som i dag döms till kortare fängelsestraff i stället kunna verkställa inom frivården – med rätt innehåll. Länder som Frankrike och Belgien har börjat med det. Det skulle frigöra platser på fängelser för dem med långa straff och mer ingripande problem, säger frivårdsdirektör Lennart Palmgren.

Han menar att frivården är en stor del av svaret på frågan som många ställer sig: hur ska vi få plats med allt fler klienter? En farhåga som kan finnas från politiskt håll är att medborgarna inte skulle tycka att det blir tillräckligt ingripande påföljder.

Trovärdig och enhetlig

– Vi har de senaste åren gjort en resa mot en mer trovärdig, rättssäker och enhetlig frivård. Vi har flera vittnesmål från klienter som tycker att det är mer förknippat med ansvar och förpliktelser att dömas till en frivårdspåföljd än att dömas till fängelse. De flesta träffar sin frivårdshandläggare en-två-tre gånger i veckan, beroende på risk. Vi har fyllt mötena med bättre innehåll, genom Krimsticsmetoden*. Vi genomför också behandlingsprogram med bättre resultat i frivården, och kan utöka kontrollen med elektronisk övervakning.

En utmaning är att hantera fortsatt brottslighet för klienter från utsatta områden. Lennart Palmgren framhåller de regionala samverkansråden med Polisen som väldigt viktiga, liksom samverkan med övriga samhället.

– Lekmannaövervakare och frivilligorganisationer som Kris och Passus, kan verka som ett paraply över klienterna. I nuläget fördelar vi statsbidrag på 15 miljoner till frivilligorganisationer. Vi skulle gärna ha det dubbla för att stödja deras verksamhet och jobba tillsammans med våra klienter.

Det har precis kommit ny lagstiftning som gör att Kriminalvården kan hantera misskötsamheter mer resolut. Frivården tar över en stor del av arbetet som tidigare gjorts i övervakningsnämnderna. Det nämnderna har kvar är att återredovisa ärenden till åklagare, för att kunna utdöma fängelsestraff. Varningar och reprimander kommer frivården att sköta. Det ger möjlighet att agera snabbare och tydligare gentemot en klient som misskött sig. Frivårdens roll kring både stöd och kontroll blir tydligare.

Största utvecklingen någonsin

Med fler klienter i frivård behöver justeringar ske i arbetsprocesser och klientarbete.

– Redan när vi gör vår kartläggning av klienten enligt principerna för risk, behov och mottaglighet, kan vi se vilka klienter som har högst risk för fortsatt brottslighet. Det är på dem vi ska lägga de största resurserna. Det innebär att de med lägre risk inte behöver komma lika ofta till frivårdskontoret. Även de har behov av stöd, men vi tror att lekmannaövervakare kan utgöra en större del av kontakten.

– Jag tycker att frivårdens utveckling nu är den största i Kriminalvårdens historia. Med fler verktyg och en tydligare roll vid misskötsamheter kommer vi få mer muskler än någonsin.

* Krimstics är en arbetsmetod och ett förhållningssätt i frivårdens samtal med klienter, som bygger på relationsskapande och förändringsarbete.