Kriminalvården

Kriminalvården logotyp
klient med fotboja

Användandet av elektronisk intensivövervakning med fotboja har gått ner, men frivården tittar på möjligheter att i stället förstärka användandet framöver.


Kan fler få fotboja så anstaltstrycket lättar?

4 juli 2019

Antalet klienter som verkställer sina fängelsestraff med elektronisk övervakning har minskat. Förra året verkställde ungefär 1 500 personer med fotboja, för tio år sedan nästan det dubbla.

– Vi håller på med en analys av varför fler klienter inte söker, på vilka grunder vi avslår, och vad vi skulle kunna förändra, berättar Mats Johansson som arbetar med fotbojans utveckling.

För att kunna verkställa sitt straff med fotboja måste flera kriterier vara uppfyllda: klienten måste ha bostad, sysselsättning och klara av att vara nykter under verkställigheten.

Skulle kunna hjälpa till mer

– Kriminalvården skulle kunna hjälpa till mer. Inte bara konstatera att klienten inte uppfyller kraven, utan lägga mer möda på att hjälpa klienten att uppfylla kraven. Det görs på vissa frivårdskontor, men vi kan bli bättre. I samarbete med kommun och landsting kan vi hjälpa klienten att bryta missbruk, och i fler fall skulle vi kunna ordna sysselsättning via de kontakter vi har för samhällstjänst. Bostad är svårare, men i framtiden kan det finnas möjlighet även där. Kanske kan vi ha bättre kontakt med kommuner som har korttids- och trappstegsboenden.

Flera idéer har lyfts för att fler klienter ska kunna bli aktuella för elektronisk övervakning. Nu kan klienter med straff upp till sex månader ansöka. Om i stället exempelvis klienter dömda till max ett år skulle vara aktuella, kan målgruppen enligt Mats Johansson öka med ungefär 600 personer. Men det kräver i så fall ändringar i lagen, något som inte är aktuellt just nu. En annan tänkbar förändring i framtiden är att frivården på eget initiativ ska utreda alla i målgruppens möjlighet till fotboja. Som det är nu måste klienten ansöka själv, vilket inte alla gör.

Utvecklad elektronisk övervakning gör det möjligt att bättre följa RBM-principerna*: att varje klient får just den kontroll och de åtgärder som hen behöver. Mats Johansson utvecklar tänkbara framtidsscenarier:

Vision för framtiden

– I framtiden kanske en klient med hög risk eller i början av verkställigheten ska ha fotboja med gps-övervakning, tillåtna zoner och klockslag då den får vistas på olika platser, alkomätning via en handenhet, kombinerat med träffar och behandlingsprogram på frivårdskontoret. Så småningom kanske samma person har en mindre enhet – som ett modernt fitnessarmband – eller att klienten checkar in då och då med hjälp av fingeravtryck i mobilen.

– Vi är inte där ännu, men en vision för framtiden är att de elektroniska systemen ska anpassas efter klientens risker, stödja övergången till frihet, och successivt skalas av, säger Mats Johansson.

*RBM står för risk, behov och mottaglighet – viktiga principer inom svensk kriminalvård. Här kan du läsa mer om dem.