Kriminalvården

​– Utvärderingen visar att RBM-B är ett pålitligt riskbedömningsinstrument, som står sig mycket väl i jämförelse med dem som används internationellt, säger Emma Ekstrand, chef för enheten för utveckling av verksamhetsinnehåll i frivård.

​– Utvärderingen visar att RBM-B är ett pålitligt riskbedömningsinstrument, som står sig mycket väl i jämförelse med dem som används internationellt, säger Emma Ekstrand, chef för enheten för utveckling av verksamhetsinnehåll i frivård.


Gott betyg till RBM-B

18 juni 2019

Riskbedömningsinstrumentet RBM-B har utvärderats vetenskapligt. Resultatet visar att över 90 procent av de högriskklienter som senare återföll i ny brottslighet identifierats. I förlängningen innebär det att Kriminalvården ännu bättre kan anpassa de återfallsförebyggande insatserna.

– Utvärderingen visar att RBM-B är ett pålitligt riskbedömningsinstrument, som står sig mycket väl i jämförelse med dem som används internationellt, säger Emma Ekstrand, chef för enheten för utveckling av verksamhetsinnehåll i frivård.

Bedömningsinstrumentet är utvecklat av Kriminalvården, som tittat på liknande utländska bedömningsverktyg, men valt att bygga ett eget.

Anpassat till svenska förhållanden

– Vi behövde en metod som är anpassad till svenska förhållanden och till exempel den information som finns tillgänglig i register här. Dessutom får vi möjlighet att fortsätta utveckla metoden efter våra behov utan att vara i händerna på någon annan, säger Emma Ekstrand.

Alla som avtjänar ett straff inom Kriminalvården har en plan för vilka insatser som ska genomföras under verkställigheten, VSP. Insatserna bestäms utifrån en risk-, behovs- och mottaglighetsbedömning, RBM-B.

Grunden är en sammanställning av klientens nuvarande och tidigare domar. Den byggs sedan på med en formaliserad intervju. Med utgångspunkt från detta beräknas klientens risknivå och olika behovsområden utifrån en tregradig skala: hög, medel eller låg.

Samma för alla klienter

– En av vinsterna med RBM-B är att vi kan använda samma instrument för alla klienter och att det är ett kvalitetssäkrat arbetssätt. Det skulle jag säga är unikt i kriminalvårdsverksamhet.

Den höga pålitligheten vid riskbedömningen ger i sin tur Kriminalvården ännu större möjligheter att ge den enskilde klienten rätt återfallsförebyggande insatser eller rätt "behandlingsdos".

– Vi kan sätta in flera åtgärder för dem med hög risk för återfall i brott och färre för dem med låg risk, säger Emma Ekstrand.

Insatserna behövs direkt

Maria Danielsson har varit projektledare för utvärderingen. Hon påpekar att det inte går att sätta likhetstecken mellan högriskklienter och de som begått de grövsta brotten. De som riskerar att återfalla har oftare begått brott kopplade till missbruk, som exempelvis stöld eller narkotikabrott.

– Och vi ser att återfallen kommer väldigt snabbt för de här klienterna. Därför behöver insatserna sättas in direkt.

Fakta/RBM-B

RBM-B är en förkortning av risk-, behov- och mottaglighetsbedömning.
R står för risk och här bedöms klientens risk för återfall i brott.
B står för behov, det vill säga behov som kan leda till kriminalitet, till exempel drogmissbruk.
M står för mottaglighet för återfallsförebyggande insatser och behandlingar.
Alla klienter genomgår en RBM-bedömning inom ramen för sin verkställighetsplan (VSP). Individer med hög återfallsrisk kräver mer intensiva och omfattande behandlingsinsatser medan individer med låg risk kräver färre behandlingsinsatser eller ibland ingen behandling alls.
RBM-B har sedan 2014 succesivt införts i klientverksamheten och i verkställighetsplaneringen. Utvärderingen gjordes genom att följa klienter som bedömts med RBM-B under två års tid.
Utvärderingen presenteras bland annat vid Stockholm Criminology Symposium.

Läs mer: