Kriminalvården

Kriminalvarden.se använder cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt för dig. Läs mer om cookies och hur vi skyddar dina personuppgifter.

Kriminalvården logotyp
elisabeth lager chefsjurist per henrik hedbrant chef sektionen för verksjuridik avdelningen för ledningsstöd

Elisabeth Lager och Per Henrik Hedbrant på Kriminalvårdens rättsenhet konstaterar att skärpta straff påverkar Kriminalvårdens redan ansträngda platssituation.


Därför blir det fler klienter

15 maj 2019

Vad påverkar antalet klienter i kriminalvård? Viktiga faktorer är befolkningsutveckling, samhälls- och brottsutveckling, polisens effektivitet, straffskärpningar och domstolspraxis.

*Fler människor – fler intagna?

Landets befolkning ökar. Om allt annat stannar lika och vi gör en matematisk uträkning kring personer över 15 år, skulle befolkningsökningen ge ett tillskott av frihetsberövade personer på 40–60 klienter per år de närmaste tio åren. Framräkningen visar en sammanlagd ökning på ungefär 600 personer.

*10 000 fler poliser

”Kriminaliteten ska bekämpas med samhällets fulla kraft. Nu söker rekordmånga kvinnor och män polisutbildningen. De ska ha stöd av rejäla resurser, samordnade myndigheter och effektivare lagstiftning. 10 000 fler ska anställas inom polisen till 2024.”

Det sa statsministern i årets regeringsförklaring. Ett flertal satsningar på polisen, i kombination med att arbetet börjar sätta sig efter den stora omorganisering där länsvisa polismyndigheter blivit en enhetlig organisation, får antas få till följd att fler häktas och att fler fängelse- och frivårdsdomar avkunnas.

*Samhället utvecklas åt olika håll

Till de positiva tendenserna kan vi räkna att ungdomsbrottsligheten minskat och att återfallen i brott blivit lägre. Det kan ge minskat tryck på Kriminalvården. Mot detta talar de ökade problem vi ser i socialt utsatta och segregerade bostadsområden. Polisen lyfter fram 61 områden, varav

23 särskilt utsatta, som kännetecknas av sociala problem och kriminell närvaro. Skjutningar på allmänna platser, attacker mot blåljuspersonal och öppen narkotikahandel förekommer, liksom kopplingar till våldsbejakande extremism och hedersrelaterade brott. Polisen ska prioritera arbetet i dessa områden, vilket troligen leder till fler gripna, lagförda och dömda. Redan måttliga resultat av det arbetet kan få stora konsekvenser för Kriminalvården.

*Hårdare straff

Hur många klienter som ska få plats i häkte, anstalt och frivård beror självklart på hur lagarna är utformade och vilka straff som utdöms i domstol. Förutom antalet personer som döms påverkar fängelsestraffens längd och reglerna för villkorlig frigivning, eftersom dessa faktorer styr hur lång vistelsetiden blir för varje individ.

Debatten kretsar mest kring hårdare tag, och därför bad Omkrim Elisabeth Lager och Per Henrik Hedbrant på rättsenheten att kommentera de lagskärpningar som har störst betydelse för Kriminalvårdens kapacitetsbehov.

– Jag ska inte recensera lagarna, men jag skulle gärna se att innehållet i påföljderna diskuterades minst lika livligt som straffskärpningar. Det skulle bli en mer konstruktiv debatt, säger Elisabeth Lager.

Hon konstaterar också att det kan svänga fort.

– Det är intressant att i utredningarna inför de nya lagarna berörs inte platsfrågan närmare. Ibland står det att Kriminalvården kan behöva mer resurser, men ingenting om att kapaciteten tar tid att bygga upp och att det kan bli brist på platser.

En annan sak som slår de båda juristerna när de läser igenom lagar, utredningar och remissvar är bristen på tillskjutna medel till Kriminalvården.

– Det blir väldigt tydligt när man läser flera utredningar på en gång: hela tiden har regeringen bedömt att kostnaderna för Kriminalvården är marginella eller osäkra eller får effekt senare. Kostnaderna har därför bedömts få plats inom Kriminalvårdens befintliga anslag. Regeringen säger att de ska följa kostnadsutvecklingen för att kunna bedöma resursbehovet. Men hittills har vi inte fått några utökade resurser, säger Per Henrik Hedbrant.

Det här är en artikel ur senaste numret av Kriminalvårdens personaltidning Omkrim.

Ett räkneexempel:

Räkneexempel hämtat ur Kriminalvårdens rapport Ökat klientinflöde - Kriminalvårdens samlade bedömning och förslag till åtgärder:

Skulle en riktad polisiär satsning mot brottsligheten i Sveriges 61 socialt utsatta områden resultera i tre lyckade lagföringar per område och år, samt ge en genomsnittlig strafftid på ett fängelseår per gripen person, handlar det om ytterligare 183 utdömda fängelseår per år. Omräknat motsvarar det ett behov av ytterligare en medelstor anstalt. 

I rapporten Ökat klientinflöde ger Kriminalvården sin bild av myndighetens klientinflöde. "En försiktig uppskattning är att Kriminalvården inom tio år behöver kunna omhänderta minst 8 000 frihetsberövade personer. Det motsvarar ett platsbehov på minst 9 500 anstalts- och häktesplatser", säger generaldirektör Nils Öberg som initierade rapporten.