Kriminalvården

Kriminalvården logotyp
anne-marie smi sunila säkerhetskvinsp och jonas eriksson anstaltschef anstalten karlskoga

Anne-Marie Sunila och Jonas Eriksson öser beröm över anstalten Karlskogas medarbetare, som gör ett hästjobb i ett ansträngt läge.


Kraftsamling i ansträngt läge

8 maj 2019

Fler larm och mindre tid för varje klient. De följder som Kriminalvården varnar för med ett ökat klientinflöde märks redan. På anstalten Karlskoga är det en bra dag när beläggningen kommer NER till hundra procent.

I rapporten Ökat klientinflöde – Kriminalvårdens samlade bedömning och förslag till åtgärder, beskrivs hur klientinflödet utvecklas, vad det beror på och hur ett ökat platsbehov kan hanteras. Uppskattningen är att Kriminalvården inom tio år behöver kunna omhänderta ungefär 8 000 frihetsberövade personer samtidigt, vilket är cirka 2000 fler än idag. Men redan nu har trycket hårdnat på många av Kriminalvårdens anstalter och häkten. På anstalten Karlskoga finns platser för 76 intagna.

Heroiska personalinsatser

–Det har varit flera månader när vi aldrig har varit nere på 76 intagna. Så det är mycket hög beläggning, förklarar anstaltschef Jonas Eriksson.

För ungefär ett år sedan började anstaltsledningen tyda tecknen i skyn och startade förberedelserna för att få en organisation på plats som klarar ett högre klienttryck. Såväl skyddsombud som fackliga organisationer var med på banan och deltog i att göra risk- och konsekvensanalyser och planering för hur rutiner skulle fungera om beläggningen fortsatte att öka.

–Ökningen märktes här innan vi fick mer information om det ansträngda läget från huvudkontoret. När det väl började dyka upp information på Krimnet var folk redan med på tåget, och förstod att det var en situation långt över det normala, säger Jonas Eriksson, som strör lovord över personalen.

–Karlskoga står och faller med personalens närmast heroiska insatser, säger han och får medhåll från Anne-Marie ”Ami” Sunila, anstaltens säkerhetskvinsp:

Viktigt med individell bedömning

–Det har varit en enastående kraftsamling av personalen, vi är stolta över dem. Det är ju kriminalvårdarna som måste diskutera med klienten om varför han måste bo i obs-cellen en natt till. De lugnar och förklarar och får det mesta att flyta på så lugnt som det är möjligt.

Det är nämligen isolerings- och observationscellerna som fått användas när antalet klienter är fler än rummen. Vilket har ställt till en hel del extra logistiska problem. Avskildhetscellerna ligger nämligen just – avskilt.

–En klient har rätt till gemensamhet, även om vi måste lägga honom på en avskildhetsplats. Det innebär att vi måste följa honom till en bostadsavdelning där det finns fler intagna. Men där finns det å andra sidan ingen möjlighet att gå undan. Det finns inte ens någon gemensam toalett. Så om den intagne behöver kissa, eller bara ligga på sin säng och titta på tv en stund, måste vi följa honom tillbaka igen, förklarar Ami Sunila.

–Här är det viktigt att vi gör en riktig, individuell säkerhetsbedömning. Kan det vara en ur personalen som följer med, eller ska det vara två eller tre?

Finns inget luft i systemet

Jonas Eriksson och Ami Sunila ger en eloge till Kriminalvårdens placeringssektion, som jobbar hårt för att med sitt övergripande perspektiv se till att beläggningen jämnas ut mellan anstalterna. De planerar aldrig så att det blir fler intagna än vad anstalten kan ta emot. Men problemet är frifotingar som inställer sig själva och personer som förpassas av polisen. Plötsligt kan en ny klient trycka på ringklockan, eller polisen stå utanför med en person som efterlysts.

–Det är då vi får problem. Härom veckan var det fullt och vi hade redan klienter i avskildhetscellerna. Och så ringde klient nummer 80 på, och vi hade bara ett isoleringsrum kvar, som bara ska användas tillfälligt vid självmordsrisk. Och nummer 80 var en man i 70-årsåldern. Det kändes beklämmande att hänvisa honom till en kal cell med enbart en madrass. Det är inte människovärdigt, ärligt talat kunde han inte ens komma upp och ner från madrassen själv, eftersom han var i mycket risigt skick, säger Jonas Eriksson.

Han menar att anstalten är skyldig att ta emot även när person nummer 81 ringer på. I nuläget lär det betyda att den personen blir direkt satt i en bil, för att transporteras vidare.

–När det inte finns någon luft i systemet behöver det inte hända mycket för att det ska bli riktiga problem, säger Ami Sunila.

Det här är en artikel ur senaste numret av personaltidningen Omkrim. 

Tidigare relaterade nyheter: