Kriminalvården

Kriminalvarden.se använder cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt för dig. Läs mer om cookies och hur vi skyddar dina personuppgifter.

Kriminalvården logotyp
Elisabeth Lager chefsjurist

Kriminalvårdens chefsjurist Elisabeth Lager medverkade i den strafftidsutredning som legat till grund för strafftidslagen. Den har i huvudsak utformats som Kriminalvården förespråkade.


Dags för nya strafftidslagen

29 mars 2019

Den nya strafftidslagen som träder i kraft 1 april är mer lättillämpad och heltäckande än den tidigare. Kriminalvården har varit med och arbetat fram lagen och chefsjurist Elisabeth Lager är nöjd med resultatet.

– Jag är glad och tacksam för den nya lagstiftningen. Den är bredare och mer generell och ger förutsättningar för en enklare tillämpning. Jag hoppas och tror att det blivit bra, säger Elisabeth Lager.   

Kriminalvården pekade tidigt på behovet av en ny lagstiftning rörande strafftid, vilket till slut fick gehör i Justitiedepartementet. Elisabeth Lager och rättsvårdsexpert Gunilla Arfwidsson Edlund medverkade från Kriminalvårdens sida i den strafftidsutredning som kom att ligga till grund för den nya lagstiftningen. Den har i huvudsak utformats som de önskade.

Gamla lagen svårtolkad

Stafftidslagen innehåller bestämmelser om när fängelsestraff får verkställas och hur strafftid ska beräknas. Nytt är bland annat att all strafftid ska beräknas i dagar och att tillgodoräknande av tid för frihetsberövande kommer att kunna ske i fler fall.

Vad var svagheten med den tidigare lagen om beräkning av strafftid, från 1974?

– Den har varit svår att tolka för både domstolarna och Kriminalvårdens medarbetare. Ibland har man fått gissa sig fram kring vad som gäller när man till exempel ska beräkna strafftiden. Den beskriver också varje faktisk situation, vilket inneburit att det som inte varit beskrivet riskerat att falla mellan stolarna, förklarar Elisabeth Lager.

Kriminalvården är på många sätt berörd av strafftidslagen. När en dömd person börjar verkställa ett straff så är det exempelvis Kriminalvårdens uppgift att räkna fram slutdag och tidigaste dag för villkorlig frigivning. Kriminalvården ska också se till att den dömde får tillgodoräkna sig den tid som hen varit frihetsberövad med anledning av brotten i aktuell dom, till exempel tid i häkte eller utomlands.

Tydligare kontrollansvar

Kriminalvården har sedan tidigare även ansvar för att utreda om ett fängelsestraff är verkställbart, det vill säga kan påbörjas. Det ansvaret tydliggörs i den nya lagen.

Inför lagändringarna har omfattande förberedelser gjort i myndigheten. Bland annat har de ungefär ettusen medarbetare som bland annat beräknar strafftid inom häkte, anstalt och frivård utbildats och systemstödet för beräkningar ändrats och förbättrats.

Nyheter i lagen i korthet:

1 april ersätts lagen om strafftidsberäkning från 1974 med strafftidslagen, vilken kompletteras med nya lagen om tillgodoräknande av frihetsberövande.

  • Strafftiden räknas hädanefter enbart i dagar. En månad omräknas till 30 dagar och ett år till 365 dagar.
  • Kriminalvården ska kontrollera att ett fängelsestraff är verkställbart (möjligt att påbörja), innan vidare åtgärd får vidtas.
  • Fasta tidsramar införs för hur länge en dömd som ska överföras till anstalt för att avtjäna ett fängelsestraff får hållas i häkte. Max sju dagar gäller, eller högst 30 dagar om det finns särskilda skäl.
  • Utökade, mer generella regler för att en dömd får tillgodoräkna sig tid för tidigare frihetsberövande, bland annat från ett annat land. (Detta regleras i den nya lagen om tillgodoräknande av frihetsberövande.)

Läs mer: