Kriminalvården

Kriminalvarden.se använder cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt för dig. Läs mer om cookies och hur vi skyddar dina personuppgifter.

Kriminalvården logotyp

Myndigheten behöver mer pengar

4 mars 2019

Kriminalvården gör bedömningen att den ökade klienttillströmningen kommer att fortsätta under lång tid. Platskapaciteten behöver därför öka snabbt. Det konstaterar generaldirektör Nils Öberg i budgetunderlaget som nu lämnats till regeringen.

Antalet intagna i häkten och anstalter ökar. Vändningen började märkas 2016, ökningen var ett faktum under slutet av 2017 och accelererade under hela 2018. Det råder nu akut platsbrist i landets häkten och anstalter. Även i frivården syns en ökning av antalet nya klienter.

– Vår samlade bedömning är att inflödet tilltar de närmaste åren. Mycket talar också för att den blir bestående under lång tid framöver, skriver Nils Öberg i budgetunderlaget.

Förändrad kriminalpolitik

De viktigaste drivkrafterna utgörs av förändringar i kriminalpolitiken, främst genom ett stort antal höjda minimistraff för grova brott. Till det ska läggas en redan nu mer effektiv polisverksamhet och den mycket kraftiga expansion av Polismyndigheten som ska ske för att nå målet 10 000 fler anställda år 2024.

– Kriminalvården noterar ett kraftigt ökande ärendeflöde i hela brottmålskedjan. Den sedan många år stadigt ökande befolkningstillväxten driver också den upp Kriminalvårdens kapacitetsbehov, konstaterar Nils Öberg.

Utbyggnad och renovering

På kort sikt vidtar Kriminalvården en rad åtgärder för att öka sin platskapacitet. Dubbelbeläggning av befintliga bostadsrum och omvandling av gemensamhets- och andra ytor till bostadsrum sker fortlöpande. Förberedelser pågår också för en permanent utökning av antalet tillgängliga platser på medellång och lång sikt. Under 2018 har Kriminalvården fattat beslut om att bygga ut anstalter och häkten på ytterligare tretton orter i landet.

– Eftersom en stor del av Kriminalvårdens fastighetsbestånd har ett kritiskt under­hållsbehov, kommer ett stort antal platser att gå förlorade under samma tid, skriver Nils Öberg.

En betydande del av de platser som myndigheten planerar kommer enbart att ersätta platser som under samma tid måste avvecklas eller stängas för renovering.

Platserna räcker inte

– Vi har hittills beslutat om en ökad kapacitet med 900 anstaltsplatser och 200 häktesplatser fram till år 2029. Det kommer inte att räcka. På tio års sikt behöver Kriminalvården kunna ta emot minst 8 000 frihetsberövade. Det motsvarar ett platsbehov år 2029 på 9 500 anstalts- och häktesplatser. En försiktig uppskattning är att det medför ett behov av ytterligare cirka 3 000 anställda.

Kriminalvården har successivt utökat antalet utförda transporter av frihetsberövade under andra halvåret 2017 och hela 2018. Den nya lagstiftning som trädde i kraft i april 2017 har fått till följd att Kriminalvården förväntas ansvara för samtliga transporter av frihetsberövade i hela landet och under dygnets alla timmar.

Lagändringen beräknades omfatta cirka 5 000 transporter och finansierades med ett tillskott på sammanlagt 35 miljoner kronor i budgetpropositionen för 2017. De krav som därefter riktats mot Kriminalvården omfattar mer än sex gånger så stora transportvolymer och förutsätter en transportorganisation av ett helt annat slag än den myndigheten har idag. Kostnaderna för detta är cirka 500-600 miljoner kronor.

Finansiering saknas

– Ett omfattande effektiviserings- och besparingsarbete har inletts för att anpassa myndighetens verksamhet och ambitionsnivå till de, av regering och riksdag, angivna ekonomiska ramarna. Arbetet med en långsiktig kapacitetsutökning pågår och kommer att fortsätta trots den ekonomiska situation myndigheten befinner sig i. Omedelbara åtgärder för att med tillfälliga lösningar hantera den akuta platsbristen pågår också, men saknar finansiering, konstaterar Nils Öberg.

Kriminalvården ber nu regeringen att redan i år skjuta till resurser för att hantera den akuta platssituationen.

– Besked önskas därutöver om regeringen delar den samlade bedömning som Kriminalvården gör vad gäller det långsiktiga kapacitetsbehovet och anger vilka ekonomiska förutsättningar som står till vårt förfogande för att nå dit, avslutar Nils Öberg sitt förord till budgetunderlaget som i fredags lämnades in till regeringen.

Om budgetunderlaget

Kriminalvårdens förslag är att myndigheten tilldelas 9 213 miljoner kronor i ramanslag för 2020 samt 261 miljoner för utresor för avvisade och utvisade och 40 miljoner för internationellt bistånd.
För 2019 äskas en tilläggsbudget på 204 miljoner kronor för att finansiera utbyggnaden av transportorganisationen, 490 miljoner för att komma i balans efter tidigare underfinansiering och 105 miljoner kronor för att kunna utöka platskapaciteten.