Hoppa direkt till innehåll

Kriminalvården

Kriminalvarden.se använder cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt för dig. Läs mer om cookies och hur vi skyddar dina personuppgifter.

anna knutsson said madjid solveig sköld

Anna Knutsson, Said Madjid och Solveig Sköld samverkar runt frigivna klienter som önskar leva ett liv utan kriminalitet.


Samverkan under skakig tid

4 november 2019

På Västra Hisingen samverkar Kriminalvården med det omgivande samhället. Det är extra viktigt för de klienter som precis ska till att friges – en tid som kan vara skakig att ta sig igenom.

"Frigivningen är en skakig tid för klienten. Har vi ett paket klart blir det mycket enklare", säger Anna Knutsson. Solveig Sköld och Said Madjid i bakgrunden. Foto: Annalena Lundqvist

På frivården i Göteborg arbetar frivårdsinspektörerna Anna Knutsson och Solveig Sköld intensivt med en förstärkt samverkan för villkorligt frigivna klienter. I samverkansgruppen, som kallas inslussgrupp, finns även socialsekreterare Said Madjid från stadsdelen Västra Hisingen. Dessutom medverkar personer från arbetsförmedlingen, sjukvården och andra aktörer från civilsamhället, allt efter klienternas behov. Tanken är att rätt insats ska ges till rätt klient vid rätt tillfälle.

Videomöte innan frigivning

Redan innan klienten lämnar anstalten träffas alla inblandade personer och klienten i ett videomöte. Frivårdsinspektörerna har tidigt tagit kontakt med klienthandläggarna på anstalten för att förbereda klienten, som tackat ja till erbjudandet att delta i inslussgruppens frigivningsförberedelser.

– Vi bjuder in alla parter till videomötet där de får presentera sig och sin myndighet eller sitt uppdrag, berättar Anna Knutsson.

Under mötet blir allas roller klargjorda – för varandra och för klienten. Att ordna det första mötet tar massor av tid, men inget är i onödan. I längden lönar det sig, eftersom felkällorna blir färre när alla hör samma sak och får samma information.

– Fördelarna är att vi slipper allt dubbelarbete. Vi behöver inte jaga människor hela tiden utan kan istället koncentrera oss på vår uppgift, säger Anna Knutsson.

– Det ger oss tid att prata om kriminaliteten, fyller Solveig Sköld i.

Även Said Madjid är nöjd med att slippa hålla koll på parallella processer. Arbetssättet med samordnad individuell plan, SIP, är han van vid från socialtjänsten.

Fokus på resultat finns i gruppen från första stund. Frivården håller kontakt med anstalten, en kontakt som intensifieras ju närmare tiden för villkorlig frigivning kommer. Mötet sker precis i anslutning till frigivningen – och då finns en plan klar.

– Klienten får inbokade tider till alla parter: ”På måndag friges du, på tisdag träffar du frivården, på onsdag har du en tid hos socialen, på torsdag träffar du arbetsförmedlingen”. Det här är en väldigt skakig tid för klienten. Har vi ett paket klart blir det oerhört mycket enklare, säger Anna Knutsson.

Skapar gemensam plan

Solveig Sköld som främst arbetar med unga klienter berättar att hon även tar hjälp av sociala insatsgruppen i arbetet. För klienter som har suttit länge kan till synes enkla ärenden vara svåra. Sociala insatsgruppen erbjuder ungdomar upp till 25 år hjälp med att gå till banken, hämta blanketter och annat som behövs för att vardagen ska fungera.

Punkt för punkt går man igenom klientens situation och vilka behov klienten har. Man betar systematiskt av vad klienten har ansökt om: ekonomisk hjälp, sysselsättning, missbruksvård, bostad och så vidare. Till nästa möte jobbar alla på med sina uppdrag, samtliga har läst på om klientens RBM-bedömning.

Deltagarna i inslussgruppen är glada över att slippa ”krigsmöten”, där frivårdsinspektören krigar för att göra övriga myndighetspersoner uppmärksamma på vad klienten behöver.

Kriminalvården kan inte och ska inte göra jobbet själv, samhällets övriga insatser krävs för att tillgodose klienternas behov, men med djupare kunskaper och förståelse för varandras uppdrag kan parterna komma fram till en gemensam plan.

– Vi ska sluta beställa av varandra. Jag vet vad frivården kan göra och socialtjänsten vet vad de kan göra. Vi går inte över varandras befogenheter, säger Anna Knutsson.

Förstår varandra bättre

– Tillsammans och med civilsamhällets hjälp finns det mycket stöd och insatser vi kan erbjuda klienten, säger Said Madjid.

Han berättar att samarbetet har förbättrat hans förståelse för Kriminalvården, även om han förvånas över sekretessreglerna i myndigheten, de var hårdare än han trodde.

– Enligt socialtjänstlagen kan vi inte skapa ett ärende förrän klienten kommit ur fängelse, men då kan det vara för sent. Det här arbetssättet förenklar mycket för oss och även för klienten.

Något på önskelistan?

– Idag får Said komma till frivården för att vara med på videolänk. Drömmen vore att videosamtalet kunde göras från hans egen arbetsplats. Det skulle spara både tid och resurser, säger Solveig Sköld.

Myndighetssamverkan verkar fungera smidigt. Hur går det med samverkan med civilsamhället?

– Det är på gång, men långt ifrån i hamn, säger Anna Knutsson.

Personer som kan vara behjälpliga i vardagen ser hon som mycket värdefulla, såsom sociala insatsgruppen. Även lekmannaövervakare kan fungera fint här. Enligt Anna Knutsson har fokus på att få myndighetssamverkan att fungera gjort att man inte fullt ut har engagerat lekmannaövervakare

i ett tidigt skede. Vid några tillfällen har man anlitat en övervakare när en tid har gått. Några klienter har då reagerat ”ska de behöva lära känna ytterligare en ny person”.

Att kravlöst få träffa människor och vara sociala tillsammans, något som övervakare är bra på, behövs det mer av i samhället, anser Anna Knutsson.

– Vi får lära oss under resans gång och hitta någon form som kan fungera.

Ska sprida fungerande arbetssätt

Anna Knutsson beskriver inslussgruppens arbete som ett utforskande projekt. Det har varit ganska fria tyglar att testa sig fram. Något som varit stimulerande och får alla deltagare att vilja göra ett bra jobb.

– Det är en spännande utmaning och man lär sig massor av sina samarbetspartners arbetsvillkor. Det gör att man får en större förståelse för varandras arbete.

Gruppens utmaningar blir att bygga upp strategier för att sprida och föra fungerande arbetssätt vidare. Och att hitta strukturer som inte är personbundna.

Försöksverksamhet pågår även i Umeå och Norrköping. De lokala förhållandena skiljer sig åt från ort till ort. För frivårdsinspektörerna i Göteborg blev det väldigt tydligt under resans gång att varje stadsdel har byggt upp socialtjänsten på olika sätt.

– De arbetar på ett sätt i Linnéstaden och på ett helt annat sätt i Angered. På Hisingen ligger de två socialtjänsternas byggnader jämte varandra. Då kan man tro att det fungerar likadant, men nix, så är det inte, säger Anna Knutsson.

"Klienterna håller lite längre"

Said Madjid är mycket positivt inställd till arbetssättet.

– Vår samverkan minskar arbetsbelastningen. Jag behöver inte jobba lika mycket och lika snabbt för att få samma resultat.

Trots att frigivningen är genomtänkt i detaljerna och sker i samverkan kommer klienter även i fortsättningen att återfalla. Personer som säger sig ha full koll på sitt missbruk kommer ändå ta sig en öl när solen skiner.

– Men det känns bra att vi som myndighet kan säga att vi har gjort vad vi har kunnat, säger Anna Knutsson.

– Vi tror ändå att återfallen kommer senare, klienterna håller lite längre. Det är små framsteg, men det är ändå framsteg, säger Solveig Sköld.

Om inslussgrupper:

Frivården (kriminalvård ute i samhället) har ett pågående regeringsuppdrag kring så kallade inslussgrupper. Försöksverksamhet med sådana grupper pågår i Västra Hisingen i Göteborg, Umeå och Norrköping.

Frivården ska, i samverkan med övriga aktörer, hitta effektiva strukturer för samverkan kring klienter på väg tilllbaka till samhället efter ett fängelsestraff. Det övergripande syftet är att höja effektiviteten i det återfallsförebyggande arbetet genom bättre samordning av insatser runt klienten.

Försöksverksamheten ska utvärderas av Brottsförebyggande rådet.