Kriminalvården

Kriminalvården logotyp

Relationsvåldsprogrammet Predov ackrediterat

18 december 2020

På fredagen blev Kriminalvårdens egenutvecklade behandlingsprogram Predov ackrediterat, vilket innebär att det klarat en vetenskaplig prövning. "Det känns så klart jätteroligt" säger psykolog David Ivarsson, en av programmets utvecklare.

David Ivarsson.

Predov är ett individuellt behandlingsprogram för klienter dömda för våld mot närstående i vid bemärkelse. Men det bedrivs även i en handfull verksamheter utanför Kriminalvården, då med icke dömda personer.

– Predov vänder sig till klienter som har relationsvåldsproblematik oavsett kön, könsidentitet eller sexuell läggning. Det kan användas även på klienter med korta verkställighetstider och är även anpassat till att kunna påbörjas i anstalt och avslutas i frivård, säger psykolog David Ivarsson, en av Kriminalvårdens medarbetare som arbetat fram programmet.

Predov innehåller olika faser och behandlingsteman. Upplägget går att anpassa utifrån individens behov, genom de pedagogiska verktyg som utformats och inte minst i den avslutande träningsfasen. 

Hur fungerar en ackreditering?

Det är Kriminalvården som bestämmer vilka behandlingsprogram som ska utvecklas i Kriminalvården och därefter genomgå en så kallad ackrediteringsprövning. Det är sedan en särskild panel som granskar och i bästa fall ackrediterar programmet. Panelen består av ledamöter ur Kriminalvårdens vetenskapliga råd, som generaldirektören förordnar. Alla panelmedlemmar är professorer eller docenter med kunskap på olika områden som är relevanta för kriminalvårdens arbete.

Panelen beslutar utifrån fem fastställda kriterier (se faktaruta) som Predov alltså uppfyller. Kortfattat måste programmet ha sin utgångspunkt i tillgänglig forskning och förväntas minska återfall i brott, förutsatt att det genomförs på ett korrekt sätt.

Vad betyder ackrediteringen i praktiken?

– Det ger en kvalitetsstämpel, dels för Kriminalvården men också ut mot samhället. Ett kvitto på att vi bedriver behandlingsprogram med hög kvalitet, säger Mia Smith, sektionschef på Kriminalvårdens enhet för behandlingsprogram.

Vad händer nu?

Redan nu har fler än 80 programledare (behandlare) utbildats och börjat arbeta i det nya programmet, både i frivården, på vissa anstalter och i externa verksamheter. I vår ska ytterligare programledare utbildas och så småningom kommer programmet även att följas upp.

– Predov ska kunna erbjudas på alla frivårdskontor och anstalter inom kort, säger Mia Smith.

Fotnot: Senast ett behandlingsprogram blev ackrediterat inom Kriminalvården var sexualbrottsprogrammet Seif, för två år sedan.

Ackreditering:

Det finns sex ackrediteringskriterier för Kriminalvårdens behandlingsprogram, som används vid olika steg. Det sjätte kriteriet kan uppfyllas först efter själva ackrediteringstillfället. Kriterierna är:

  1. En tydlig förändringsmodell Det måste finnas en modell som beskriver hur behandlingsprogrammet avser att åstadkomma relevanta förändringar hos klienterna.
  2. Klienturval Det måste anges vilka klienter behandlingsprogrammet är avsett för och vilka urvalsmetoder som används.
  3. Förändring av dynamiska riskfaktorer Programmet ska som helhet vara inriktat mot dynamiska (förändringsbara) riskfaktorer och det ska finnas stöd för att de metoder som används förväntas ha effekt på de riskfaktorer som adresseras.
  4. Intensitet och mottaglighet Omfattningen av insatserna ska vara kopplad till klienternas behov och dessutom ska mottaglighetsfaktorer hanteras.
  5. Behandlingsintegritet Det måste säkerställas att programledares kompetens säkerställs och att kvalitetssäkring av verksamheten sker.
  6. Evidens i svensk kriminalvård Ackrediterade behandlingsprogram i Kriminalvården måste utvärderas.
    Här kan du läsa mer om Kriminalvårdens ackreditering.