Kriminalvården

Kriminalvården logotyp

Stockholmsanstalter kan utöka med 330 platser

16 december 2020

Kriminalvården har fattat två nya beslut med målen att Stockholmsanstalterna Norrtälje och Österåker ska växa till 300 platser var, genom att bygga ett antal så kallade typhus.

Norrtäljeanstalten.

Klass 1-anstalten Norrtälje har idag 171 platser. Anstalten är särskilt lämplig för nya typhus, eftersom de skulle kunna tas i drift inom relativt kort tid och utan att pågående verksamhet behöver avbrytas. Det beror bland annat på att anstalten redan har en mur uppförd norr om dagens anstaltsområde. Den byggdes för drygt tio år sedan, när man planerade att utöka verksamheten på ett liknande sätt som nu. Den gången blev det inte så, men nu är anstaltens chef Stefan Bengtsson övertygad om att planerna blir verklighet.

"En lågt hängande frukt"

– Det här är en lågt hängande frukt för Kriminalvården, som behöver fler platser. På Norrtälje kan man bygga utan att störa vare sig verksamheten eller omgivningen, säger Stefan Bengtsson, som tillsammans med sina medarbetare är väldigt glada för måndagens beslut.

Då fattade generaldirektören ett så kallat initieringsbeslut, vilket betyder att myndigheten avser att bygga ut Norrtäljeanstalten, men att det fortfarande är tidigt i byggprocessen (se faktarutan). Tidshorisonten är på pappret inte mer detaljerad än att de nya platserna ska tas i bruk snarast möjligt. Fler detaljer kommer att presenteras i en kommande förstudie.

Österåkeranstalten.

På tisdagen fattade anstalts- och häktesdirektören beslut om ett så kallat inriktnings-PM om en annan Stockholmsanstalt, som också kan växa med hjälp av typhus. Det är klass 2-anstalten Österåker, som har kommit längre i processen än Norrtälje. Hösten 2018 beslutade dåvarande generaldirektören att utreda förutsättningarna för en utökning. De planerna sattes dock på paus av olika skäl, men tisdagens beslut innebär att arbetet med Österåker åter tar fart. 

"Redo att anta utmaningen"

– Vi är jätteglada och redo att ta oss an den här utmaningen. Det är helt rätt tid nu, och vi har definitivt gott om plats för att växa, och är anpassade för att ha ett betydligt större klientuppdrag än idag, säger anstaltens chef Fredrik Thunberg.

Han syftar på att Österåker för bara fem år sedan hade 230 platser. 130 försvann när det gamla så kallade G-huset, med avdelning och häkte, i två etapper tvingades stänga ner på grund av svåra vattenskador. Nu är huset rivet. Även på Österåker har det dessutom funnits tidigare planer på att växa. När anstalten byggdes på 60-talet skulle den bli lika stor som Kumlaanstalten. Så blev det aldrig. Men fastighetsägaren Specialfastigheter äger fortfarande en stor tomt i skogen sydväst om fängelset, som gjord för en framtida expansion. Dessutom finns den yta där G-huset tidigare stod inne på anstaltsområdet.

"Tar oss snabbare ur krisen"

Utbyggnaden är tänkt att ske i etapper. Den första etappen blir inne på anstaltsområdet och beräknas vara klar 2023. Idag är anstalten en behandlingsanstalt, men växer den så blir det framför allt med fler så kallade normalplatser. Även Österåker kan utöka utan att den ordinarie verksamheten behöver påverkas. Också i det fallet kommer en kommande förstudie att precisera behoven och planerna för anstalten.

Joakim Righammar, chef för Kriminalvårdens beläggningsstab, konstaterar att veckans bägge beslut innebär en tempohöjning i Kriminalvårdens mer långsiktiga byggande.

– Det här kommer ta oss snabbare ur beläggningskrisen, säger han.

Läs mer om hur Kriminalvården växer.

Läs om Kriminalvårdens platssituation, just nu.

 

Från idé till bygge – här är stegen

Ett underlag om behovet av fastighetsförändring är det första som tas fram. 

Detta formaliseras i ett initieringsbeslut som innebär att en lokalförsörjningsprocess inleds.

Ett uppdragsbeslut om att påbörja en förstudie tas.

Förstudien ska ge svar på vilken verksamhet som ska pågå i lokalerna och utifrån det, vad som ska byggas, exempelvis typhus, verkstad eller lärcenter.  I detta läge görs en grov uppskattning av kostnad och tid.

Ett inriktningsbeslut  är nästa steg. Med förstudien som grund tas ett beslut om projektet ska tas vidare i nästa fas eller avslutas.

Under planeringsfasen tar fastighetsägaren över ansvaret för projektet. Det kan vara Specialfastigheter eller någon annan. Projektering inleds med förstudiens handlingar som underlag och finansieringen och tidplan blir klara. Kriminalvården är aktiv och framför sina krav på bland annat säkerhet, men det är fastighetsägaren som har ansvaret och står för planeringen. I planeringsfasen kan mycket hända. Bygglov och upphandlingar kan överklagas, arkeologiska utgrävningar behöva göras och finansieringen vara svårlöst.

Efter planeringsfasen tas ett genomförandebeslut. Det är först nu man säkert kan säga att bygget blir av. Nu finns en realistisk tidplan och fastighetsägaren tar fram bygghandlingar och genomför entreprenaden.

Produktionsfasen är den sista delen. Nu tar fastigheten form innan det blir dags att inreda och flytta in. Kriminalvården hyr fastigheten av fastighetsägaren.