Kriminalvården logotyp

Uppdelad personutredning stärker integritet

2 december 2020

Från och med 7 december delas personutredningar upp i en yttrandedel – som skickas till domstolen – och en utredningsdel – som stannar hos Kriminalvården.

En blond kvinna på ett svartvitt foto. Foto.

Anki Prestberg Ahlström.

Frivården gör årligen tusentals personutredningar, vars viktigaste ändamål är att vara underlag för domstolens påföljdsval när en person döms vid en rättegång. Personutredningen kan även vara ett underlag för Kriminalvårdens åtgärder under en eventuell verkställighet.

Idag skickas personutredningen i sin helhet till domstol, det vill säga både utredning och yttrande. Men från och med 7 december ska frivården enbart skicka in ett yttrande till domstolen, baserat på personutredningen.

Även ökad tydlighet

På så sätt stärker Kriminalvården den brottsmisstänktes integritet. Bara de nödvändigaste uppgifterna skickas till domstolen, samt blir offentlig handling i samband med att rätten håller huvudförhandling.

– Förutom att vi stärker brottsmisstänktas integritet så kommer det att ge en ökad tydlighet för domstolen och stämma bättre överens med lagtexten, som säger att domstolen ska inhämta just ett yttrande, säger Anki Prestberg Ahlström, senior handläggare på Kriminalvårdens frivårdsavdelning.

Förändringen gäller också för så kallade 5:9-yttranden, det vill säga yttranden som domstolen begär när redan aktuella klienter blir misstänkta för ny brottslighet.

"Bra ur klientperspektiv"

Anki Prestberg Ahlström betonar dock att domarna även i fortsättningen kommer att kunna begära in hela utredningen från frivården om de finner det nödvändigt.

Tidigare i år deltog bland andra frivårdsinspektörerna Tove Julén och Josefin Lindgren på frivården Helsingborg i ett pilotförsök med uppdelad personutredning.

– Det är en bra förändring ur klientperspektiv, att slippa få hela sitt liv utlämnat offentligt, kommenterar de nyordningen.

Om personutredningar:

Frivården gör årligen cirka 30 000 personutredningar (PU) och så kallade 5:9-yttranden.

I en personutredning tittar frivården på många aspekter av den misstänktes liv: kriminalitet, missbruk/beroende, spelvanor, familj/relationer/umgänge, hälsa, arbete/utbildning, ekonomi, bostad och fritid. Även registeruppgifter, KV:s journal och referenstagning ingår i utredningsmaterialet.

Här kan du läsa mer om personutredningar.