Kriminalvården

Kriminalvården logotyp
Anstalten Hinseberg

Hinseberg är en av de anstalter som planeras få tillskott av platser.


2 000 fler platser på tio år

26 februari 2020

För att möta ett växande platsbehov ska Kriminalvården utöka med 2 000 ordinarie platser i anstalter och häkten de närmaste tio åren. Samtidigt ska fler beredskapsplatser och tidsbegränsade platser tas fram.

I rapporten Kriminalvårdens platskapacitet beskrivs myndighetens strategi och operativa plan för platskapaciteten.

Björn Myrberg

– Planen bygger på den aktuella bedömningen av platsbehovet, baserat på bland annat klientprognoser och renoveringsbehov. Samtidigt är det viktigt att poängtera att bedömningen ses över löpande och kommer att vid behov revideras, säger ekonomi- och fastighetsdirektör Björn Myrberg.

Ordinarie platser långsiktiga målet

I häkte finns idag cirka 2 200 ordinarie platser. År 2023 beräknas platsbehovet ha stigit till 2 480 platser. I anstalt finns idag cirka 4 300 ordinarie platser samt därtill ett antal tillfälliga så kallade beredskapsplatser. År 2023 är myndighetens bedömning att det samlade platsbehovet har stigit till 5 710 platser, och att det därefter i vart fall kommer att ligga kvar på samma höga nivå under åren som följer.

Det långsiktiga målet är att kunna täcka platsbehoven med ordinarie platser. Den utbyggnad som planeras under kommande år omfattar cirka 1 400 ordinarie anstaltsplatser och knappt 600 ordinarie häktesplatser. Dessa 2 000 platser kommer dock inte att räcka, det behövs också betydande tillskott av beredskapsplatser och platser i modulhus med tidsbegränsade bygglov.

– Även med dessa platstillskott är marginalerna mycket små. Vi behöver kunna genomföra underhåll och placera klienter på rätt plats utifrån säkerhetsaspekter och individuella behov, men med ett ökande klientinflöde innebär det stora utmaningar, säger Björn Myrberg.

Planerad inriktning för häkten och anstalter

Enligt planen för platskapaciteten ska häkten som grundprincip samlokaliseras med polisen eller i ett rättscentrum i större och mellanstora städer, och kompletteras med gemensamhetsplatser i anslutning till anstalter. När det gäller anstalter är inriktningen större men färre enheter, främst i de högre säkerhetsklasserna, med goda möjligheter till sektionering av intagna. Samtidigt ska den lägsta säkerhetsklassen utvecklas. En målsättning är att fler klienter med längre strafftider kan avtjäna en större andel av strafftiden i lägsta säkerhetsklassen och att den stegvisa utslussningen inom Kriminalvårdens egna miljöer kan stärkas.

I rapporten beskrivs också de åtgärder som görs för att rusta verksamheten för att hantera fler intagna och för att fortsatt kunna erbjuda alla ett meningsfullt innehåll. Att värna, kvalitetssäkra och anpassa verkställighetsinnehållet är viktigt ur såväl säkerhets- som arbetsmiljösynpunkt. Fler intagna kommer också att innebära ett utökat rekryteringsbehov under kommande år.