Kriminalvården

Kriminalvården logotyp

Utökat anslag krävs för att möta platsbehovet

26 februari 2020

Den kraftiga klientökning som har pågått under de senaste åren kommer med största sannolikhet att fortsätta under överskådlig tid. Prognoserna pekar mot en fortsatt uppgång och myndighetens bedömning är ett behov av 5 710 platser i anstalt och 2 480 platser i häkte om tre år, att jämföra med dagens 4 300 respektive 2 200 ordinarie platser. Det konstaterar tf generaldirektör Stefan Strömberg i budgetunderlaget som nu lämnats till regeringen.

Man med visir arbetar i verkstad.

Meningsfull sysselsättning kommer att vara fortsatt viktigt, både för säkerheten och för att förebygga brottsåterfall.

Redan idag överutnyttjas platskapaciteten. För att kunna möta behoven framöver måste därför en kraftig utbyggnad av ordinarie platser ske, samtidigt som fler tillfälliga platser tas fram. Parallellt med nybyggnationer behövs stora investeringar i underhåll för att inte förlora kapacitet.  

– Utökningen av platskapaciteten är en stor utmaning i en fullbelagd verksamhet som pågår dygnet runt under årets alla dagar. Vi behöver därför både planera långsiktigt och utveckla den kortsiktiga, operativa planeringen. Målsättningen är att kunna ställa om till beredskaps­läge vid hög beläggning - och att kunna avveckla eller renovera äldre enheter i perioder med låg beläggning, säger tf generaldirektör Stefan Strömberg.

Kommer att bli kostsamt

Här och nu är den största utmaningen att snabbt hitta tillräckligt många tillfälliga lösningar för att ta hand om allt fler klienter. Det kommer att bli kostsamt. På längre sikt handlar det om att göra stora investeringar i infrastrukturen för anstalter och häkten. När det gäller häkten i medelstora och stora städer är myndighetens huvudinriktning att de om möjligt ska samlokaliseras med Polismyndigheten eller i rättscentrum. Det är effektivt för rättskedjan, men blir ofta en dyrare lösning för Kriminalvården. 

– Fler intagna innebär ökad risk för konflikter och incidenter. Det ställer krav på att vi, parallellt med kapacitetsutökningen, även fortsatt kan erbjuda ett strukturerat och meningsfullt innehåll. Sysselsättning i form av arbete, studier, behandlingsprogram och annan strukturerad verksamhet är viktiga verktyg för att upprätthålla säkerheten. Insatserna minskar också risken för återfall i brott. Vi behöver fortsätta utveckla verksamheten i riktning mot det som vi vet är verkningsfullt ur ett återfallsförebyggande perspektiv, fortsätter Stefan Strömberg.

Flera reformer ställer nya krav

En annan viktig förutsättning för verksamhetsutveckling är att göra nödvändiga investeringar i Kriminalvårdens digitala förmåga. Kriminalvården behöver kunna dra nytta av de fördelar och den effektivisering som tekniken kan erbjuda.

Under kommande år behöver myndigheten möta ett flertal kriminalpolitiska reformer. De nya reglerna för villkorlig frigivning, som träder i kraft i juli 2020, påverkar organisation och innehåll i frivårdsverksamheten. Förslaget om utökade möjligheter att skjuta upp villkorlig frigivning, som föreslås träda i kraft vid årsskiftet, kommer att ytterligare öka beläggningen samtidigt som det ställer höga krav på tydliga definitioner och bedömningar av misskötsamhet. Förslaget om ungdomsövervakning, som är en helt ny påföljd för Kriminalvården, kommer att kräva omfattande arbete och mycket stora anpassningar.

Bättre ekonomi senaste året

Med en robust och ändamålsenlig kompetensförsörjning kan klientinströmningen mötas.

– Vi behöver utveckla våra rekryteringsprocesser för att nå rätt personer, och se över rekryteringsorganisationen för en effektivare och träffsäkrare rekrytering, konstaterar Stefan Strömberg.

Ett omfattande effektiviserings- och besparingsarbete, i kombination med anslagstillskott, har förbättrat myndighetens ekonomiska läge jämfört med för ett år sedan. För att skapa ytterligare ekonomiskt handlingsutrymme krävs en fortsatt hög kostnadsmedvetenhet på alla nivåer i myndigheten.

Det kommer dock även att krävas utökade anslag för att kunna genomföra den omfattande och nödvändiga utökningen av myndighetens platskapacitet som krävs för att möta det ökade klientinflödet och samtidigt säkerställa kvaliteten i verksamhetsinnehållet.