Hoppa direkt till innehåll

Kriminalvarden.se använder cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt för dig. Läs mer om cookies och hur vi skyddar dina personuppgifter.

Kriminalvården

Kriminalvården logotyp

Lyckad behandling av hepatit C på Skänninge

9 januari 2020

40 hepatit C-patienter på anstalten Skänninge har sedan april behandlats av läkare och sjuksköterskor från Region Östergötlands infektionsklinik. Istället för att transportera klienterna till sjukhuset så genomför nu sjukvårdspersonalen behandlingarna på anstalten.

Skänningeanstalten.

Anstalten Skänninge har tidigare åkt till infektionskliniken US Linköping med cirka en patient i veckan för att få behandling mot hepatit C. Det har inneburit arbete med både beslut och transporter. 

– Tillsammans med infektionskliniken US Linköping kom vi fram till att det vore bättre om läkare och sjuksköterska kom hit till anstalten för undersökningar och behandling av patienter, berättar Francesca Larsson Prata, sjuksköterska.

40 patienter behandlade

Idén förankrades med ansvarig chef på både US och anstalten Skänninge. I april 2019 gjorde infektionskliniken sitt första besök på anstalten. Eftersom många var i behov av behandling, och det hela tiden kom in nya smittade klienter, så gjorde infektionskliniken sina besök ungefär en gång i månaden.

– Vi har nu behandlat 40 patienter framgångsrikt, vilket innebär att vi sparat in lika många transporter. Vården som klienterna fått har även varit av mycket högre kvalitet, eftersom de inte behövt transporterats med fängsel och istället i enrum fått prata i lugn och ro med läkare och sjuksköterska. Det har också medfört att gällande sjukvårdssekretess har varit hög, berättar Francesca Larsson Prata.

För Francesca Larsson Prata och hennes kollegor Anna-Karin Karlsson och Christina Andersson har samarbetet varit viktigt ur kunskapsbetydelse, då de ges möjlighet att vara med och delta i behandlingen ur ett mycket större perspektiv.

"Fantastiskt bra samarbete"

– Vi tycker att det är ett fantastiskt bra samarbete. Smittskydd arbetar nationellt för att nå WHO:s mål att hepatit C-smitta ska ha försvunnit till 2030. Därför försöker vi få kontakt med personer som kan vara bärare av smittan. Det handlar bland annat om tidigare kända smittbärare som har tappat kontakten med sjukvården, säger Britt Åkerlind, smittskyddsläkare i Region Östergötland.

Om undersökningen visar att en person bär på smittan erbjuds behandling i tablettform.

– Det är en win-win-situation. Antingen får patienten veta att smittan läkt ut eller så erbjuds en behandling, som är både kortare och bättre än tidigare och som man inte mår dåligt av, säger Britt Åkerlind.

Anstalten Kumla arbetar också i nära kontakt med infektionskliniken vid universitetssjukhuset i Örebro när det gäller hepatit C-behandlingar.

Om hepatit C:

Folkhälsomyndigheten har fått i uppdrag att analysera hur arbetet med att behandla, förebygga och förhindra smittspridning av hepatit C kan förbättras. Underlaget ska bidra till att nå WHO:s mål om eliminering av viral hepatit. Folkhälsomyndigheten ska dessutom:

  • Se över hur systemet för testning, behandling och övervakning av hepatit C bör utvecklas.
  • Bedöma lämpliga metoder för screening och upptäckt av smittade. I detta ingår att kartlägga och göra en bedömning av det totala antalet smittade, att bedöma vilka metoder för screening som är mest effektiva, samt föreslå arbetssätt för att återfå kontakten med diagnosticerade patienter som tappat kontakten med sjukvården.
  • Kartlägga och göra en bedömning av hur regionerna i högre utsträckning kan erbjuda provtagning, behandling av hepatit C och/eller vaccination mot hepatit A och B inom exempelvis sprututbytesverksamheterna, kriminalvården och psykiatrin.