Kriminalvården

Kriminalvården logotyp

Nytt stöd kring tre svåra brottsområden

21 juli 2020

Kriminalvården har utformat en strategi för hur myndigheten långsiktigt ska arbeta kring klienter med misstänkt eller konstaterad koppling till organiserad brottslighet, våldsbejakande extremism respektive hedersrelaterad brottslighet.

Strategin, som vänder sig till Kriminalvårdens alla medarbetare, är sprungen ur myndighetens tidigare eller pågående regeringsuppdrag kring de här tre nämnda typerna av brottslighet – som alla anses vara samhällshotande.

– I alla de här fallen rör det sig om en speciell typ av brottslighet, där det finns krafter runt individerna som påverkar deras handlingar. De är inte oberoende i sitt agerande och det kan ligga motiv bakom brottsligheten som är strategiska, till skillnad mot den mer traditionella kriminalitet som ofta har en direkt koppling till ekonomisk vinning eller till missbruk, berättar Anders Forsgren på Kriminalvårdens säkerhetsavdelning, en av dem som utformat strategin.

Uppmärksamhet på avvikelser

Strategin pekar ut sju områden som är av särskild vikt att uppmärksamma i det långsiktiga arbetet kring de här speciella brottstyperna. Några av områdena är behovet av kunskap kring de tre fenomenen, vikten av rätt bemötande av klientgruppen och råd kring den ofta svåra avhopparprocessen.

Ytterligare ett par områden berör underrättelseverksamhet respektive hur viktigt det är att Kriminalvården identifierar de här klienterna så tidigt som möjligt. Här måste alla medarbetare som arbetar klientnära delta aktivt, fastslås det.

– Alla medarbetare kan eller ska inte vara experter på de här fenomenen. Men alla måste bli medvetna om att de finns, för att kunna hjälpa till att identifiera individerna. Det gäller att vara uppmärksam på avvikelser från normalbilden, säger Anders Forsgren.

Särskilda risker och behov

Han berättar att det finns en hel del kunskap att hämta i strategin. Den innehåller exempel för att förklara vilka problem som riskerar att uppstå kring de här klientgrupperna.

– Strategin är också tänkt som en ögonöppnare och anger en riktning man bör gå i vid handläggning av klientärenden, säger Anders Forsgren.

Varför behövs det en särskild strategi kring de här klientgrupperna?

– De har särskilda risker och behov, faktorer som vi måste ta hänsyn till för att kunna hantera dem så att de inte återfaller i brottslighet. Vi behöver agera strategiskt och strukturerat för att minska de risker de utgör för våra medarbetare, sig själva, andra intagna och samhället.

När coronapandemin dragit över är planen att strategin ska implementeras i hela Kriminalvården.  Det kan då bli tal om utbildningsinsatser, upprättande av handlingsplaner, revidering av handböcker, metodstöd med mera.

Ur strategin:

  • Gemensamt för de tre fenomenen våldsbejakande extremism, organiserad brottslighet och hedersrelaterad brottslighet är att det handlar om brottslighet som begås i en kontext som kan vara organiserad, ideologisk, religiös, kulturell eller en kombination av dessa.
  • Individer utför brottsligheten i en miljö som präglas av ett aktivt avståndstagande från samhället, där individen som regel har ett lågt förtroende för samhälleliga funktioner. Brottsligheten utgår ifrån ett sammanhang där gruppens egna normer, regler, värderingar och lojaliteter är förhärskande.
  • Brottsligheten har en negativ påverkan på omgivande samhället, antingen som en konsekvens av brottsligheten eller för att det är brottslighetens faktiska syfte.