Kriminalvården

Kriminalvården logotyp
En man med grått hår och glasögon står i grönskan.
Lennart Palmgren, frivårds- anstalts- och häktesdirektör i Kriminalvården.

Mer stöd och kontroll efter villkorlig frigivning

29 juni 2020

Den 1 juli börjar lagändringarna kring villkorlig frigivning att gälla. "Det är den största förändringen av Brottsbalken sedan den trädde i kraft 1962. Den ger oss ytterligare verktyg i vårt uppdrag att minska återfall i brott. Vi kan ge klienterna mer stöd men vi får också fler verktyg för kontroll", säger Lennart Palmgren, frivårds- anstalts- och häktesdirektör i Kriminalvården.

Lagändringarna i Brottsbalken innebär bland annat att den tid som en fängelsedömd står under övervakning efter villkorlig frigivning kan bli mycket längre. Övervakningstiden blir lika lång som prövotiden, det vill säga den återstående tredjedelen av straffet, eller minst ett år. Tidigare fick alla som var dömda till mer än en månads fängelse ett års övervakning av frivården.

Under övervakningstiden bor man hemma, men måste ha regelbunden kontakt med frivården. 

Från 1 juli får en person dömd till exempelvis tolv års fängelse beslut om fyra års övervakning. Frivården, som fattar beslut om övervakningen, får också rätt att fatta nya beslut om kortare tid, och om förlängning igen vid behov.

– Att övervakningen pågår under en längre tid efter den villkorliga frigivningen gör att frivården kan arbeta längre med den dömde. Det ger större möjligheter att individanpassa innehållet och minska risken för återfall i brott, säger Lennart Palmgren.

Frivården beslutar om föreskrifter och varningar

En annan stor förändring är att frivården tar över uppgifter från övervakningsnämnderna. Kriminalvården kommer att kunna besluta om vilka föreskrifter som ska gälla under övervakningstiden och om varningar. En föreskrift kan till exempel vara att klienten ska genomgå behandlingsprogram eller drogtester.

– Att Kriminalvården tar över en stor del av övervakningsnämndernas arbetsuppgifter är väldigt bra då misskötsamhet kan hanteras mer omedelbart, men det ställer också höga krav på oss vad gäller enhetliga och rättssäkra processer, säger Lennart Palmgren.

Elektronisk övervakning ger nya möjligheter

Frivården kommer också att kunna besluta om elektronisk övervakning (fotboja) för att kontrollera föreskrifter, till exempel var den villkorligt frigivne får vistas.

– Detta ger betydligt större möjlighet att kontrollera klienter med höga risker som tidigare inte skött övervakningen som planerat, säger Lennart Palmgren.

Längre förverkanden

En annan nyhet är att den som missköter sig kan få längre tid av sin villkorliga frigivning förverkad. Övervakningsnämnden får besluta om förverkanden upp till nittio dagar åt gången, jämfört med upp till femton dagar som tidigare gällt. Den som får beslut om förverkande får avtjäna den tiden i fängelse.

Tydligare för klienterna

För den dömde innebär lagändringarna en tydlighet och transparens kring verkställigheten.

– Lagstiftningen säger att vi tidigt i anstaltsverkställigheten ska planera innehållet i den villkorliga frigivningen. Det innebär att klienterna tidigt kommer att få en plan för åtgärder som sträcker sig under anstaltstiden, utslussperioden och övervakningstiden.

– Det blir också tydligare att muck eller villkorlig frigivning inte är slutet på verkställigheten, utan en nedtrappning av nivån av kontroll som tillsammans med fortsatta stödåtgärder ska gynna återanpassningen till ett liv i frihet, fritt från kriminalitet, säger Lennart Palmgren.