Kriminalvården

Kriminalvården logotyp

Nytt ljus över hedersrelaterade brott

17 juni 2020

Enbart en person talar om att heder varit motivet till hens brott. Övriga deltagare i en ny forskningsstudie, där dömda personer som begått brott i en hederskontext intervjuats, säger att en livskris eller ett handlande i affekt utlöst deras brott. Samtidigt har de själva varit utsatta för olika former av hedersrelaterat förtryck, vilket tyder på att hedersvåld kan vara inlärt och reproduceras av den som utsätts för det.

En kvinna tittar in i kameran. Foto.

Lina Grip har lett studien om personer som dömts för hedersrelaterade brott.

Det är Kriminalvårdens forsknings- och utvärderingsenhet, FOU, som gjort studien. Den bygger på intervjuer med 16 personer som är dömda för brott begångna i en hederskontext, de flesta långtidsdömda män i anstalt. (Eftersom hedersbrott inte är någon brottsrubricering har deltagarna identifierats som hedervåldsutövare på annat sätt, antingen av domstol eller av Kriminalvården.)

FOU ville undersöka motiv och drivkrafter till våldsbrott i en hederskontext, utifrån förövarperspektiv. Syftet var att bidra till Kriminalvårdens återfallsförebyggande arbete kring klienter som begått hedersbrott – något som går hand i hand med ett av myndighetens aktuella uppdrag från regeringen

– Vi ville ringa in värderingar och attityder, eftersom vi tror att det är centralt för att förstå vad som särskiljer klientgruppen från andra våldsbrottsklienter, berättar studiens projektledare Lina Grip, utredare på FOU.

Hur enhetliga var deras värderingar och attityder?

– Värderingarna skiljer sig åt, men de liknar varandra i att de är mindre dogmatiska än vad man skulle kunna förvänta sig. De flesta deltagarna ger uttryck för både konservativa värderingar, i vissa fall relaterade till en hederskultur, samt andra liberala normer och värderingar, som framhåller utveckling och individualism.

Svårt att fånga kollektiv påverkan

15 deltagare bodde som barn i Mellanöstern. De flesta säger att deras uppväxtfamilj inte hade starka hedersnormer. Samtidigt har nästan alla själva varit utsatta för våld och förtryck, som kan tolkas som hedersrelaterat: att inte få gifta sig med vem man vill, att andra valt ens partner, inte få klä sig som man vill, inte få välja yrke, till att själv bli utsatt för våld från närstående.

– En viktig slutsats är att hedersvåld kan vara inlärt och reproduceras av den som själv varit utsatt för det, säger Lina Grip.

Hon fortsätter:

– Det var svårt att fånga det vi tror definierar klientgruppen, nämligen kollektivets påverkan på brottsligheten och heder som själva brottsmotivet.

Endast en av 16 medverkande ansåg sig själv ha agerat utifrån ett hedersmotiv vid brottstillfället. De flesta tackade istället ja till att delta i intervjun med motiveringen att de ville bidra med det de kunde om heder och hedersvåld.

Förnekelse, stigma eller omedvetenhet bakom?

Deras avståndstagande till hedersmotivet kan bero på att många helt enkelt inte tar på sig skulden för uppsåt till brott, samt att hedersbrott är stigmatiserande, resonerar Lina Grip.

– Men man kan också tänka sig att heder är en kontext de befunnit sig i, mer än ett direkt brottsmotiv. Hedersnormer kan ha lett till att en konflikt uppstått, som misstanke om partnerns otrohet eller upplevelsen att vara utmanad av sitt barn, men det upplevs inte vara den uttalade, eller medvetna, drivkraften bakom brottet enligt deltagarna.

Istället talar de ofta om hur en livskris föregått brottet, svårigheter de inte kunnat hantera. Separation och otrohet, konflikter kring föräldraskapet eller med andra personer, vilka sedan utsatts för deras brottsliga gärning.

I deltagarnas berättelser framkommer även en rad riskfaktorer som är allmänt förekommande bland våldsbrottslingar. Tidigare brottslighet, svag impulskontroll, relationssvårigheter, tidiga uppträdandeproblem, mycket kort skolgång, psykisk ohälsa och frånvarande fäder.

Viktig erfarenhet för Kriminalvården

Gruppen är överlag inte så enkel att särskilja från andra grupper av våldsbrottslingar, konstaterar Lina Grip.

– Det här glappet som framträder, mellan att inte se sin gärning och sitt beteende som ett uttryck för hedersvåld, och istället beskriva det utifrån allmänmänskliga svårigheter, är en viktig erfarenhet för Kriminalvården.

– Inte minst för dem som arbetar med behandling och förväntar sig någon som bär hedersmotivet på armen, eller som undrat om de varit fel ute när de upplevt att de här klienterna uppvisar stora likheter med andra våldsbrottsdömda, säger hon.

Att ni låtit gärningsmän komma ganska fritt till tals i studien kan kanske tyckas märkligt för vissa, särskilt utanför Kriminalvården. Varför valde ni den infallsvinkeln?

– Det ligger i Kriminalvårdens uppdrag att vi ska individanpassa våra insatser för att individen ska ”komma bättre ut” efter tiden i Kriminalvården. Alla myndighetens insatser utgår från samtal med klienterna. Vi måste förstå dem för att kunna möta dem där de befinner sig och ge rätt insatser, förklarar Lina Grip.

Kriminalvården kommer att bedöma studien tillsammans med andra pågående hedersrelaterade projekt inom Kriminalvården, som på olika sätt ska bidra till att minska risken för återfall i hedersrelaterad brottslighet.

Om intervjustudiens deltagare:

  • 15 av 16 intervjuade har sitt ursprung från fem länder i Mellanöstern, innan de flyttade till Sverige. De flesta deltagarna var 35-55 år vid aktuell dom, medelålder var 42 år.
  • Majoriteten var män i anstalt, men både klienter i frivård och anstalt, samt både män och kvinnor, intervjuades.
  • Strafflängden varierar från två år till livstids fängelse, med en majoritet med ett fängelsestraff på 10 år eller mer. Fem personer har även ett utvisningsbeslut i domen.
  • Brottsrubriceringarna är skadegörelse, olaga hot, ofredande, (grov) misshandel, (grov) fridskränkning, (grov) kvinnofridskränkning, olaga frihetsberövande, våldtäkt, försök till mord och mord.
  • Offren har varit vuxna män och kvinnor, samt barn. Relationen till målsägande varierar. Tidigare eller aktuell partner, egna barn, släktingar och andra relationer förekommer.

Här hittar du intervjustudien: