Kriminalvården

Kriminalvården logotyp
De som bedömer klienter med hjälp av Vera2R inom Kriminalvården är psykologerna Carina Drugge, Jon Söderberg, Johan Eriksson, Johan Söderlind och Malin Ericsson.

De bedömer risken för ideologiskt motiverat våld

30 mars 2020

Kriminalvården vill identifiera klienter med potentiell risk att i framtiden begå våldsbrott utifrån ideologisk eller religiös övertygelse. Därför testas en fördjupad risk- och behovsbedömning kring ideologiskt motiverat våld på cirka 20 klienter på olika anstalter i den högsta säkerhetsklassen.

Bedömningsunderlaget Vera2R (Violent Extremist Risk Assessment 2 Revised) har tidigare bara använts i liten skala inom Kriminalvården, på riksmottagningen på Kumlaanstalten, vid utredningar av terrorbrottsdömda klienter.

I det aktuella försöket har det även ingått klienter dömda för andra brott. I de flesta fall är det Kriminalvårdens säkerhetsavdelning som identifierat behov av en fördjupad risk- och behovsbedömning, för att få svar på om det finns risk för att klienten i fråga ska radikalisera andra, sprida material till andra, eller själv är mottaglig för våldsbejakande ideologier.

Kräver erfarenhet och tid

En handfull av Kriminalvårdens psykologer har fått utbildning i Vera2R. De har lånats ut från sina ordinarie uppdrag till de verksamhetsställen som behövt en bedömning. En av riskbedömarna är Johan Söderlind, psykolog på Skogomeanstalten utanför Göteborg. Han har använt Vera2R på närmare tio klienter sedan försöket startade hösten 2018.

– Det kräver ganska mycket av bedömaren, både erfarenhet och tid. Det är ingen enkel checklista att följa, utan snarare en strukturerad guide att utgå ifrån när man lägger ihop pusselbitarna till en helhetsbedömning, berättar han.

Hur går bedömningen till?

Vera2R täcker in en rad olika riskfaktorer: klientens attityder kring att ta till våld av ideologiska skäl, klientens tidigare och nuvarande sociala sammanhang, klientens kapacitet att ta till den här typen av våldshandlingar (nätverk, militär träning, ekonomi med mera) och klientens drivkrafter och känslomässiga motivation.

Sedan kommer bedömaren med ett utlåtande om risknivå, orsaker till bedömningen och förslag på hur man bör bemöta eventuella risker. Information om risknivån dokumenteras i klientens verkställighetsplan.

– Bedömningarna och hur man hanterar dem har varit utmanande. Vi vill inte skapa paranoia eller stämpla någon för något den inte gjort, konstaterar Johan Söderlind.

– Samtidigt är det en realitet att vissa radikaliseras och kan begå framtida terrorbrott och att vi behöver hitta dem som ligger i riskzonen.

Fortfarande under utveckling

Bedömningsunderlaget är kanadensiskt och testas på flera håll inom EU. Hur väl det kan förutsäga risken för framtida ideologiskt motiverade våldsbrott, är ännu inte utvärderat och Vera2R är fortfarande under utveckling. Några tidiga reflektioner är dock att bedömningen är bred och grundlig, men väldigt omfattande och tidskrävande. Den upplevs vara inriktad på att bedöma risken för islamistiskt motiverat våld, och mindre användbar vid högerextremt och autonomt motiverat våld.

Hur framtiden ser ut för Vera2R i Kriminalvården är ännu inte bestämt. Tills vidare kommer de redan utbildade riskbedömarna genomföra efterfrågade Vera2R-utredningar i den mån de har tid och möjlighet.

Vad ledde Vera2R-bedömningarna fram till?

  • I några ärenden ändrades risknivån inom generell kriminalitet och våldsbrott.
  • Ett par av de bedömda klienterna har fått påbörja programmet Entré, som provas på den aktuella klientgruppen.
  • I en majoritet av ärendena gjordes bedömningen i samband med villkorlig frigivning och därmed blev frivården mottagare av bedömningen, för mer information om risker och behov under övervakningen.

Läs mer om våldsbejakande extremism:

Att få extremister att göra entré i livet igen