Kriminalvården

Kriminalvården logotyp
Den gamla anstalten fotograferad där den ligger invid vattnet.
Anstalten Kalmar som byggdes 1852, saknar möjligheter till expansion eller annan större anpassning. Nu tas första steget mot en ny anstalt och nytt häkte.

Första steget mot ny anstalt och häkte

26 oktober 2020

Generaldirektör Martin Holmgren fattade den 26 oktober ett initieringsbeslut som slår fast att arbetet för en etablering av en ny anstalt i region Öst ska inriktas mot Kalmar kommun. Inriktningen är ett häkte i anslutning till centralorten Kalmar samt en anstalt på lämplig plats inom Kalmar kommun. Om rätt förutsättningar ges ska även en gemensam anläggning för häkte och anstalt övervägas.

– En ny anstalt och ett nytt häkte i Kalmar innebär ytterligare en viktig del i arbetet med att modernisera vår infrastruktur och samtidigt öka vår platskapacitet långsiktigt. Valet att etablera den nya anstalten i Kalmar innebär att vi kan ta tillvara på den kompetens som redan idag finns i Kalmar vilket är en stor fördel jämfört med att bygga upp en verksamhet helt från grunden, säger ekonomi- och fastighetsdirektör Björn Myrberg.

Idag finns en anstalt i klass två med 60 platser i Kalmar, ett häkte med 35 platser samt ett frivårdskontor. Anstalten byggdes 1852 och bedöms ha begränsade förutsättningar för en modern anstaltsverksamhet. Lokalerna saknar också möjligheter till expansion eller annan större anpassning. Häktet invigdes 1974 och var fram till 2007 samlokaliserat med polisen som då flyttade till nya lokaler. Efter det har nya hyresgäster flyttat in vilket inneburit vissa säkerhetsmässiga problem.

Nu följer ett intensivt arbete med överläggningar med Kalmar kommun och kompletterande utredningar inför nästa viktiga milstolpe. Planen är att teckna en avsiktsförklaring med kommunen kring årsskiftet 2020/2021.
En inledande målsättning är att den nya klass två-anstalten i Kalmar ska kunna tas i bruk 2027. Tidigare i år skrev Kriminalvården ett samverkansavtal med Trelleborgs kommun som blir platsen för en ny anstalt i södra Sverige. De nya anstalterna ska ha minst 300 ordinarie platser vardera.

– Tanken är att vi ska bedriva de två projekten på ett sätt som ger oss möjlighet att effektivisera genomförandet, till exempel genom att överföra lärdomar och erfarenheter mellan projekten, säger Björn Myrberg.

Från idé till bygge – här är stegen

Ett underlag om behovet av fastighetsförändring är det första som tas fram. Detta formaliseras i ett initieringsbeslut som innebär att en lokalförsörjningsprocess ska inledas.
Uppdragsbeslut tas om att påbörja en förstudie.
Förstudien ska ge svar på vilken verksamhet som ska pågå i lokalerna och utifrån det, vad som ska byggas, exempelvis typhus, verkstad eller lärcenter.  I detta läge görs en grov uppskattning av kostnad och tid.
Ett inriktningsbeslut är nästa steg. Med förstudien som grund tas ett beslut om projektet ska tas vidare i nästa fas eller avslutas.
Under planeringsfasen tar fastighetsägaren över ansvaret för projektet. Det kan vara Specialfastigheter eller någon annan. Projektering inleds med förstudiens handlingar som underlag och finansieringen och tidplan blir klara. Kriminalvården är aktiv och framför sina krav på bland annat säkerhet, men det är fastighetsägaren som har ansvaret och står för planeringen. I planeringsfasen kan mycket hända. Bygglov och upphandlingar kan överklagas, arkeologiska utgrävningar behöva göras och finansieringen vara svårlöst.
Efter planeringsfasen tas ett genomförandebeslut. Det är först nu man säkert kan säga att bygget blir av. Nu finns en realistisk tidplan och fastighetsägaren tar fram bygghandlingar och genomför entreprenaden.
Produktionsfasen är den sista delen. Nu tar fastigheten form innan det blir dags att inreda och flytta in. Kriminalvården hyr fastigheten av fastighetsägaren.

Läs mer om hur vi utökar vår platskapacitet