Kriminalvården

Kriminalvården logotyp

Landets anstalter granskade i ny rapport

1 september 2020

Kriminalvården bör intensifiera arbetet med att göra landets anstalter större. Det skulle öka effektiviteten och ge stordriftsfördelar. Det menar Riksrevisionen i en ny rapport. Rekommendationen är i linje med Kriminalvårdens plan för att utöka platskapaciteten.

Kriminalvårdens generaldirektör Martin Holmgren sitter ner, iklädd kavaj, skjorta och slips. Foto.

Generaldirektör Martin Holmgren.

Riksrevisionen har analyserat Kriminalvårdens verksamhet mellan åren 2015-2018 för att se om anstalternas resurser används effektivt, och vad som eventuellt kan förbättras. Resultatet presenteras i en nyutkommen rapport.

Nära hälften av Kriminalvårdens anstalter bedöms som fullt resurseffektiva, medan man för den andra hälften ser förbättringspotential, framför allt kopplat till att anstalterna är små och inte kan dra nytta av stordriftsfördelar.

300 platser optimalt

–Det är alltid nyttigt att bli granskad, och få nya perspektiv på vår verksamhet utifrån. Samtidigt är det svårt att jämföra anstalter med varandra på det här sättet, eftersom de ofta har så skilda uppdrag och förutsättningar. En anstalt inriktad på unga klienter kräver till exempel högre bemanning, säger Martin Holmgren, generaldirektör för Kriminalvården.

Enligt Riksrevisionen ger anstalter med omkring 300 intagna lägst genomsnittliga kostnader.

I den plan för den framtida platskapaciteten som Kriminalvården lämnat till regeringen finns en inriktning mot större anstalter. Där finns bland annat satsningar på en ny större anstalt i Trelleborg och en i Kriminalvårdens region Öst, vilka båda kommer att ha minst 300 ordinarie platser. Myndigheten planerar också att bygga ut flera befintliga anstalter.

Riksrevisionen menar att Kriminalvården skulle kunna göra stora besparingar, förutsatt att anstalterna organiserades om i grunden för att fullt ut dra nytta av fördelarna med stordrift.

Redan sänkta kostnader

–Det är en hypotetisk beräkning som inte tar hänsyn till varken kostnader för rivning, nybyggnation eller omorganisering, utan bygger på att verksamheten startar om från noll. Sedan två år tillbaka så har Kriminalvården startat ett omfattande besparings- och effektiviseringsarbete. Arbetet har också gett effekt. 2019 sänkte myndigheten sina kostnader med 210 miljoner kronor jämfört med 2018, säger Martin Holmgren.

I sin rapport rekommenderar Riksrevisionen också Kriminalvården att förbättra sina rutiner för att samla in data. Man menar att det skulle förbättra möjligheterna att följa upp anstalternas effektivitet bättre.

– Kriminalvården är i stort behov av att förbättra systemstödet, utveckla digitaliseringen och förbättra datainsamlingen. Det här är områden som de senaste åren har fått stå tillbaka på grund av ekonomiska skäl, men som vi nu prioriterar, säger generaldirektör Martin Holmgren.

Om Riksrevisionens rapport:

För att kunna jämföra Kriminalvårdens anstalter med varandra har Riksrevisionen använt en modell som mäter det antal prestationer som en anstalt producerar, exempelvis vad gäller behandlingar och vårddygn. Det sätts sedan i relation till de ekonomiska resurser som anstalten tilldelas. Även återfall i brott är en faktor som vägts in i analysen.

Här kan du läsa Riksrevisionens rapport.