Kriminalvården logotyp

94 platser när anstalten Härnösand öppnar igen

28 januari 2021

Följ med på en rundvandring i den gamla anstalten, som kommer att öppnas igen. Videon är 4:30 minuter.

Planerna på att väcka nytt liv i det gamla riksfängelset i Härnösand har nu landat i ett hyresavtal mellan Kriminalvården och fastighetsägaren. Kring nästa årsskifte ska 94 nya platser bidra till att minska platsbristen i landets anstalter. Men först måste 1800-talslokalerna rustas upp.

 

En mörkhårig man i Kriminalvårdens tjänsteskjorta ler in i kameran. Foto.

Radomir Sarkan.

Radomir Sarkan är idag en nöjd kriminalvårdschef för verksamhetsområdet Saltvik. Nöjd med att avtalet mellan Kriminalvården och fastighetsbolaget Intea äntligen kan skrivas på. Nöjd med att både renoveringen och rekryteringen kan ta mer konkreta former.

– Det är otroligt viktigt att vi kan bidra till Kriminalvårdens stora utmaning kring platsbristen på ett snabbt och bra sätt, tycker Radomir Sarkan.

Han är också nöjd med att den nya anstalten kommer att få betydelse för trakterna kring Härnösand. Här är arbetslösheten högst i hela Västernorrland, men med omkring 80 nya arbetstillfällen på anstalten hoppas Radomir Sarkan att den negativa trenden kan vända.

– Jag ser möjligheterna som goda. Visst, att bemanna kan man säga är den största utmaningen, men rekryteringsläget har varit gott här uppe i varje fall de senaste två åren. Vi har fått många sökningar på lediga tjänster tidigare, säger Radomir Sarkan som själv märkt av ett stort lokalt intresse för vad den nya anstalten kommer att föra med sig.

Togs i bruk 1861

Den andra utmaningen i projektet är renoveringen. Det gamla länscellsfängelset togs i bruk redan 1861, och har behövts anpassas till en mer tidsenlig kriminalvård genom åren. Här i väggarna sitter med andra ord ett stycke fängelsehistoria, som en gång började med att det ansågs viktigt att de intagna skulle placeras i celler och undvika gemenskap med andra under strafftiden.

Med tiden togs cellstraffet bort, cellerna blev till bostadsrum och gemensamhetsutrymmen skapades. År 2009 stängdes slutligen anstalten och ersattes av Saltvik i samma region. Därefter har de gula stenbyggnaderna i utkanten av Härnösand fungerat som både vandrarhem och asylboende.

Sysselsättningen planeras

Anpassningen till en klass 2-anstalt för 2020-talet är redan igång, trots att undertecknandet av hyresavtalet dröjt på grund av byte av fastighetsägare. Allt från nytt tak och fasadrenoveringar till omfattande åtgärder för brandskyddet står på listan över vad som behöver göras. Parallellt med lokalerna planeras sysselsättningen på anstalten, vilket kommer att påverka hur lokalerna utformas.

– Det sker mycket slussningar mellan avdelningar, vilket är resurskrävande. Här bygger vi lokaler som minimerar slussningar. I princip kommer intagna endast slussas till och från sysselsättningslokalerna en gång. Promenader, lunch, kontaktmannasamtal och andra möten sker i utrymmen som finns i direkt anslutning till sysselsättningslokalerna, berättar Radomir Sarkan.

Snickeriet lever kvar

Förr fick de intagna ägna sig åt skomakeri och snickeri, och arbetet utfördes i deras egna celler. Snickeriet lever kvar, men i de nya gemensamma arbetslokalerna. Därtill ska möjligheterna att anordna arbetsmarknadsutbildningar undersökas vid sidan av mer traditionella sysselsättningar för klienterna.

Nu planeras det för 87 ordinarie platser, sju uppehållsplatser för NTE samt även sju avskildhetsplatser. Möjlighet finns att utöka med åtta beredskapsplatser genom att tillämpa dubbelbeläggning.

Anstalten Härnösand genom historien:

Fängelset i Härnösand uppfördes 1859–1862 och byggdes T-format likt många andra cellfängelser vid den här tiden.

Gemenskap ansågs vara orsaken till fortsatt brottslighet efter frigivningen, och isoleringen i ensamceller skulle gynna både disciplin, religionsundervisning och arbete.

För att förhindra att fångarna kände igen varandra var de tvungna att bära ansiktsmask. Dessa skulle bäras så fort de lämnade cellerna.En ansiktsmask med hål för ögonen sitter på ett huvud. Foto.

Fängelset i Härnösand kallades ”Dufvan” efter kvarteret som det är placerat i. Det namnet gav också Kungliga Fångvårdsstyrelsen fängelset.

I början av 1900-talet gjordes en utbyggnad för att få plats för en sinnessjukavdelning. De 54 cellerna som fanns på fängelset räckte inte heller till, vilket resulterade i en länga med nya celler, en skola, en sjukavdelning och en ångpannebyggnad.

I samma veva köptes Norrlands äldsta lasarett (idag Region Västernorrlands fullmäktigelokaler på Storgatan) av staten och dessa blev sedermera bostäder för fängelsets personal.

1945 togs cellstraffet bort och cellerna blev bostadsrum. Cellfönstren förstorades och kallades ”slöjterfönster”, namngivna efter justitieminister Karl Schlyter som ledde ett utredningsprogram för Kriminalvården.