Kriminalvården logotyp

Proppen har gått ur – nu bygger vi!

15 januari 2021

– Vi arbetar i ett nästan hysteriskt tempo. Så beskriver Magnus Petersson, chef för fastighetsenheten, situationen när det gäller byggen.

Magnus Petersson är ny i Kriminalvården sedan april. Han startade sin tid i Kriminalvården med att vara rejält covid-sjuk. När han var tillbaka hade viktiga saker hänt. Kriminalvården och Specialfastigheter – fastighetsägaren till de flesta av landets fängelser och häkten – hade kommit överens om principerna för framtida hyresavtal.

– Det blev ett genombrott i förhandlingarna precis före sommaren. Både i samtalsklimatet mellan parterna och i faktiska villkor, säger Magnus Petersson.

Att Specialfastigheter tidigare krävt kort avskrivningstid och samma avtalstid för alla byggnader på samma anstalt har gjort det dyrt att bygga och svårt att komma överens. Nu är det annorlunda.

– Men vi kan fortfarande bli bättre på att vara hyresgäster och kravställare. Om det ska fortsätta som nu, att ägare och hyresgäst är olika organisationer, är det inte fel att vi har flera och olika fastighetsägare. Det har vi nu, i exempelvis Östersund och Kristianstad. Det är bra för oss att se hur olika fastighetsägare arbetar, det gör oss mer professionella.

"Ett skenande behov av lokaler"

Minst 30 projekt är igång över landet, med byggen i alla tänkbara skeden.

För att ta det från början: Varför måste Kriminalvården bygga?
– Situationen har förändrats radikalt på kort tid. Det var inte många år sedan Kriminalvården avvecklade anstalter för att vi hade en överkapacitet. Vi har nu ett skenande behov av lokaler. Vi har redan kapacitetsbrist och ser ingen avmattning i tillströmningen av klienter. Utan lokaler klarar vi inte vårt uppdrag.

De största projekten är två helt nya, stora anstalter. En i Trelleborg och en i Kalmar. Båda ska ha plats för minst 300, kanske upp till 500 intagna, och planen är att anstalterna ska kunna tas i bruk 2026–2027. I både Trelleborg och Kalmar pågår detaljplanearbete, som görs av kommunerna. Byggbolag och fastighetsägare är ännu inte upphandlade.

Kriminalvårdens nya typhus är, om man ser dem som ett sammanslaget projekt, kanske ännu större än Trelleborg och Kalmar. Men de ska spridas på många anstalter. Kriminalvården har avropat tio typhus, men enligt Magnus Petersson kan det mycket väl bli tio eller tjugo typhus till. Att ha tagit fram typhusmodeller gör bland annat att framtida byggtider förkortas och förenklas.

Blir det typhus i Trelleborg och Kalmar?
– Det är inte bestämt hur byggnaderna där ska se ut, vi fokuserar på att bygga framtidens kriminalvårdsanläggning. Vi vet att det blir stora enheter. Bland annat har Riksrevisionen påtalat att det är mest effektivt när det gäller att driva anstalter.

– Det finns också andra material än betong att bygga i. Massivträ är ett tänkbart material. Det har fördelar när det gäller bullernivå, brandhärdighet och är ett klimatsmart byggnadsmaterial.

– Vi bygger för framtiden, och ska ta många hänsyn. Det handlar om rätt säkerhetsnivå och rätt kompetens på personalen, men vi tar också med miljöarbetet i projekteringen. Att närmaste granne i Trelleborg blir en tomatodlare som kanske kan använda vårt dagvatten vid bevattning är utmärkt. På våra typhus kan vi ha solceller. Kanske kan vi ha större solcellsanläggningar och producera mer el än vi förbrukar?

Nybyggen görs i flera steg

Att bygga nytt går i flera olika steg. Och i varje steg kan det bli fördröjningar. Grannar kan överklaga av olika skäl, arkeologiska utgrävningar kan behöva gå före, eller så kan man hitta unika djur eller naturtyper som man måste ta hänsyn till.

Mycket kan hända på vägen. Är det risk för att många av Kriminalvårdens planer går i stöpet?
– Jag tror inte att vi har gått så långt som till förstudier om vi inte tror att vi kommer att lyckas. De ballonger som vi skickar upp ska ha så mycket bärighet att de ska kunna stiga mot himmeln.

Eftersom mycket kan hända på vägen försöker Kriminalvården snabba på moment som skulle kunna effektiviseras. Magnus Petersson berättar om en ny idé: att söka bygglov på många ställen, även om det ännu inte finns byggbeslut.

– Vi bedömer inom vilka befintliga anläggningar det skulle kunna gå att bygga typhus, även om vi inte helt bestämt oss. Då får vi stor variationsmängd. Har vi redan bygglov när vi väl bestämmer oss så kapar vi planeringstiden med 10–20 veckor.

– Det ger oss handlingsberedskap. Vi har just tryckt på knappen för den här idén, och Specialfastigheter är helt med på den.

"Vi har en underhållsskuld att ta tag i"

Trots alla små och stora byggprojekt diskuterats nu även frågan om de planerade platserna räcker. För samtidigt som nya platser byggs, är många anstalter och häkten i dåligt skick. Nya platser byggs, men andra ska försvinna.

– Ja, vi har en underhållsskuld att ta tag i. Vi vill inte ha skyddsstopp för att några installations- eller byggnadsdelar kollapsar. Så när vi bygger nytt ska vi inte nöja oss med att bara komma ifatt behovet, utan gå vidare och förbi, förhoppningsvis lyckas vi skapa reservkapacitet. Då blir det som en gummisnodd med en viss överkapacitet, om samhällsutvecklingen fortsätter i den här tråkiga riktningen.

När vi spanar in i framtiden säger Magnus Petersson att han både hoppas och tror att vi kommer att vara ifatt med platserna inom sex till tio år. Han menar också att det är nödvändigt med ett så långsiktigt perspektiv.

– Det är extremt svårt när vi är i en akut fas, men vi måste våga tänka på var vi ska finnas i framtiden. Vi måste ha en långsiktig plan om var vi ska slå ner våra bopålar i framtiden, och var vi inte ska finnas.

– Bygger vi utan den större bilden riskerar vi att bygga fast oss på ställen där vi egentligen inte har bäst förutsättningar att bedriva god kriminalvård.

Typhus kan stå i minst 50 år

Samtidigt som fastighetsenheten jobbar på med sina byggen, är beläggningsstaben igång. Staben tar tillsammans med anstalter och häkten fram akuta beredskapsplatser. Varje plats räknas, även om den inte är optimal. 13 november beslutades om 103 nya platser. 23 november om 66 platser till. Och så byggs modulhus, som kan lyftas in direkt på plats, och vara inflyttningsklara inom ett antal månader.

Var dras gränsen mellan kort- och långsiktig planering?
– Gränsen är flytande. Även modulhusen landar på fastighetsenhetens bord. Vi ser egentligen mycket hellre typhus som ska kunna stå i minst 50 år. Men modulhusen behövs just nu, så därför blir det parallella spår.