Kriminalvården

Kriminalvården logotyp

Välkommet beslut om nytt häkte i Västerås

7 januari 2021

Planerna på ett häkte i Västerås har gått in i en ny fas. Nyligen togs ett inriktningsbeslut med målet att skapa 100 nya häktesplatser. Även Kriminalvårdens nationella transportenhet kommer att ingå i etableringen, som planeras att samlokaliseras med Polisen.

Pernilla Vikström.

– Det känns såklart roligt, säger Pernilla Vikström, kriminalvårdschef för verksamhetsområde Uppsala/Västerås, som själv varit delaktig i att ta fram verksamhetsbeskrivning och lokalförteckning i förstudiearbetet.

Många arbetstillfällen

Pernilla Vikström var häkteschef för Västerås gamla häkte, som lades ner under slutet av 2015 på grund av bland annat brister i brandsäkerheten. Hon var också med om att ta fram det temporära förslaget om 44 ersättningsplatser för Västerås vid anstalten Salberga, något som senare blev en permanent lösning. Sammantaget med de 100 häktesplatserna i Västerås, som förr endast hade 35 platser, tycker hon att det blir ett bra tillskott i regionen.

Planeringen för det nya häktet medför motsvarande 89 nya heltidstjänster. För Nationella transportenhetens del beräknas det bli 27 nya arbetstillfällen i Västerås.

Kan stå klart 2025

Pernilla Vikström ser klara fördelar med närheten till Polisen, men också att myndigheterna planeras ha åtskilda lokaler. Detta med tanke på att Kriminalvården oftast tecknar längre hyresavtal än Polisen och kan fortsätta bedriva sin verksamhet oberoende av sin granne. Hon tycker också att det är ett plus att tingsrätten redan finns i närheten.

Målet är att häktet ska stå färdigt under 2025 om inte hantering av bygglov och överklaganden drar ut på tiden.

– Det ska bli roligt att skapa ändamålsenliga lokaler. Det kommer att bli ett modernt häkte med flexibla lokaler för att bedriva både restriktions- och gemensamhetshäkte, säger Pernilla Vikström.

Från idé till bygge – här är stegen

Ett underlag om behovet av fastighetsförändring är det första som tas fram. 

Detta formaliseras i ett initieringsbeslut som innebär att en lokalförsörjningsprocess inleds.

Ett uppdragsbeslut om att påbörja en förstudie tas.

Förstudien ska ge svar på vilken verksamhet som ska pågå i lokalerna och utifrån det, vad som ska byggas, exempelvis typhus, verkstad eller lärcenter.  I detta läge görs en grov uppskattning av kostnad och tid.

Ett inriktningsbeslut  är nästa steg. Med förstudien som grund tas ett beslut om projektet ska tas vidare i nästa fas eller avslutas.

Under planeringsfasen tar fastighetsägaren över ansvaret för projektet. Det kan vara Specialfastigheter eller någon annan. Projektering inleds med förstudiens handlingar som underlag och finansieringen och tidplan blir klara. Kriminalvården är aktiv och framför sina krav på bland annat säkerhet, men det är fastighetsägaren som har ansvaret och står för planeringen. I planeringsfasen kan mycket hända. Bygglov och upphandlingar kan överklagas, arkeologiska utgrävningar behöva göras och finansieringen vara svårlöst.

Efter planeringsfasen tas ett genomförandebeslut. Det är först nu man säkert kan säga att bygget blir av. Nu finns en realistisk tidplan och fastighetsägaren tar fram bygghandlingar och genomför entreprenaden.

Produktionsfasen är den sista delen. Nu tar fastigheten form innan det blir dags att inreda och flytta in. Kriminalvården hyr fastigheten av fastighetsägaren.