Kriminalvården logotyp
En kvinna lutar sig mot en vägg och tittar in i kameran, en annan kvinna kommer gående i korridoren i bakgrunden. Foto.
Elin Lindskog, kriminalvårdsinspektör på frivården Norrköping, är nöjd med det nya arbetssättet. Elin Thörnqvist, i bakgrunden, är med i den nya informationsfilmen som vänder sig till personer som ska genomgå personutredning..

”Enklare att prata om brotten i närtid”

12 juli 2021

Arbete pågår för att korta tiden från att ett brott begås, fram till lagföring. Hur påverkar det Kriminalvården?

Snabbare lagföring är ett regeringsuppdrag som involverar hela rättskedjan. Idén är att brott som är enkla att utreda ska gå betydligt fortare att få genom systemet. Vissa brott kan Polisen klara ut direkt vid brottsplatsen, och ge den misstänkte en tid till tingsrättsförhandling direkt.

En kvinna med svarta och röda kläder tittar in i kameran, står nära en stor byggnad. Foto.

Gabriella Boijsen.

Gabriella Boijsen från Kriminalvårdens frivårdsavdelning arbetar med försöksverksamheten och exemplifierar med en person misstänkt för grovt rattfylleri.

– Du blir stoppad av polisen, du blåser, det är positivt, du erkänner. Då finns det goda möjligheter för att domen skulle kunna komma fort.

Frivården kommer in sent

Målet är att gå från start till mål på sex veckor. Kriminalvårdens del i det hela är att göra personutredningar. Förhoppningen är att åklagare ska begära in utredningen innan åtal har väckts, så att Kriminalvårdens arbete kan ske parallellt med Polisens och åklagarens.

– Vår första uppföljning visar att det fortfarande oftast är tingsrätterna som begär in personutredningarna, så frivården kommer in senare än den skulle behöva. Det hoppas vi kan förbättras. Bara för att ett brott är enkelt att utreda, behöver inte personutredningen vara lika enkel. De brottsmisstänkta kan ha komplex problematik och vara i behov av omfattande insatser, säger Gabriella Boijsen.

– Poängen är att processen ska bli snabbare, men med bibehållen kvalitet, så här måste vi vara uppmärksamma. Skulle vi exempelvis föreslå kontraktsvård i färre yttranden för att vi får sämre förutsättningar att utreda, så har snabbare lagföring inte lyckats tillräckligt bra.

Mer mottagliga klienter

Elin Lindskog på frivården Norrköping jobbar sedan årsskiftet lokalt med det nya arbetssättet. Hon säger att frivårdsinspektörerna är nöjda, och att klienterna är mer mottagliga.

– Det är så mycket bättre att prata med en rattfyllerist som är gripen för två veckor sedan, än en som greps för ett och ett halvt år sedan. Det är enklare att prata om en problematik de har i närtid. Vi upplever att klienterna är mer motiverade och hjälpsökande.

– Förstå den ångesten för klienten – att vänta på en dom och en utredning i flera år, och inte veta om man kommer att dömas till fängelse eller inte.

De som ska utredas är på fri fot, så en av de största utmaningarna för frivården är att snabbt få tag på personerna.

– Traditionellt kallar vi via brev, men det fungerar inte om det ska gå snabbt. Bättre varianter är att ringa, mejla eller skicka sms, säger Gabriella Boijsen.

Hon fortsätter:

Kallar via telefon

En kvinna i kontorsmiljö talar i telefon. Foto.

Telefonen snabbar på processen.

– I början av försöket var det väldigt korta utredningstider, vilket verkade bra. Men när vi tittade närmare på vad som hänt så hade klienten ofta inte medverkat. Då innehåller utredningen ofta inget av värde för tingsrätten.

Ska misstänkta kallas via mejl eller sms gäller det för handläggaren att tänka efter vad hen skriver. Reglerna för personlig integritet är annorlunda.

– Vi är vana vid att vara väldigt tydliga, skicka med faktablad och tydlig avsändare. I ett sms får du tänka dig att du skriver så mycket information som du skulle göra på ett vykort. Det gäller att hålla informationen kort, och inte använda stora kriminalvårdsloggan, påminner Gabriella Boijsen.

I Norrköping försöker frivården oftast kalla klienterna via telefon.

Polisen krattar manegen

– Polisen informerar redan vid brottsplatsen om den misstänkta kommer att kallas till en personutredning. De tar personens telefonnummer, och berättar att frivården kallar till utredning, och att det är viktigt att gå hit. Polisen krattar manegen för oss, så när vi ringer är det många som är förberedda, säger Elin Lindskog.

Många som grips för ett brott vet inte vad en personutredning är, och ännu mindre hur den går till. Därför har Kriminalvården gjort en informationsfilm om detta. Förhoppningen är att Polisen ska kunna visa den första gången de träffar den misstänkta.

– Jag ska puffa för filmen igen nästa gång jag träffar samordningsgruppen, säger Elin Lindskog.

– Vi själva uppmuntrar den misstänkte att titta på filmen inför utredningen.

Hon menar att hela samarbetet med de andra lokala myndigheterna – polisen, åklagaren och tingsrätten – för mycket gott med sig.

Investerad tid betalar sig

– Vi har fått mycket mer insyn och förståelse för varandras arbete. Åklagaren och polisen förstår mer vad en personutredning innebär. Vi förstår mer av processen från start till slut.

– Tillsammans har vi vridit och vänt på hela flödet: var kan vi vinna tid? Polisen kanske kan vända på något, eller ringa istället för att skriva – och så har vi på frivården plötsligt fått två dagars extra utredningstid. Det är jättebra!

– Samarbetet tog väldigt mycket tid i början, tid som det inte kändes som att man hade. Men det var värt det. Man investerar mycket tid i början, men får igen det så småningom. Alla är engagerade i det här projektet.

Fakta: Snabbare lagföring

  • Snabbare lagföring gäller brott som ger högst tre års fängelse, som rattfylleri, olovlig körning, narkotikabrott och stöld. Den misstänkta ska vara över 18 år och anträffas på brottsplatsen.
  • Försöksverksamheten inleddes 2018 i tre polisområden i Stockholm. 2020 utvidgades det till hela Storstockholm, och i år har elva ytterligare frivårdskontor involverats. Vilka tingsrätter och polisområden som påverkas utgår från var brottet begås, medan vilket frivårdskontor som gör personutredning utgår från var den misstänkta personen är bosatt. Därför kommer flera av landets frivårdskontor påverkas.
  • En utredning om ett permanentande av arbetssättet har genomförts parallellt med försöksverksamheten. Den slutredovisades i juni i år.
  • Planen är ett fortsatt utvidgande av försöksverksamheten nästa år, och ett nationellt permanentande av arbetssättet 2023–2024.
  • Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Rättsmedicinalverket, Kriminalvården och Domstolsverket driver arbetet tillsammans med berörda tingsrätter.