Kriminalvården logotyp
En person ligger på en säng och läser en bok, i ett bostadsrum i ett fängelse. Foto.
​Psykopati är ingen sjukdom, utan en rad personlighetsdrag och antisociala beteenden, säger professor Marianne Kristiansson, som intervjuats till Kriminalvårdens personaltidning Omkrim.

Hjälp – en psykopat i cellen

8 juli 2021

En person med psykopatiska personlighetsdrag kan vara verbal och verka vänlig. Men psykopatens enda mål är att uppfylla sina egna behov. Professor Marianne Kristiansson berättar om vad som kännetecknar en psykopat – en kategori av människor som inte är alldeles ovanlig i landets fängelser.

Marianne Kristiansson. Foto: JKF Photo

Marianne Kristiansson är professor i rättspsykiatri och har utrett många av landets grövsta brottslingar som överläkare på Rättsmedicinalverket. Hon sitter även med i Kriminalvårdens vetenskapliga råd och är en auktoritet när det handlar om personer med manipulativ personlighet.

– Personer med psykopatiska personlighetsdrag är experter på att läsa av andra människor. De upptäcker snabbt sårbarheter. Jag har frapperats av att jag känner mig bekväm – även om jag är i en utredningssituation. Jag känner mig uppskattad och sedd. Det är lätt att falla i det och vi har alla blivit lurade.

Olika undergrupper av psykopater

Marianne Kristiansson poängterar att psykopati inte är en sjukdom eller en psykiatrisk diagnos. Det är snarare en rad personlighetsdrag och antisociala beteenden. De flesta kliniker och forskare – däribland Marianne själv – anser att det finns olika undergrupper av psykopater.

Många är väldigt impulsiva, inte sällan med adhd.

– De kan vara jobbiga på anstaltsavdelningen och kanske slå nån på käften, men de är inget större problem när det handlar om just manipulation och otillåten påverkan.

– Sen finns en mindre grupp, som man kanske tänker på som typiska: de som har högre kapacitet, god kontroll och god möjlighet att planera. De är ofta verbala, har lätt för att få kontakt med andra, men är bara ute efter att uppfylla sina egna behov. De får andra att göra saker de inte hade velat egentligen.

Kan vara vänliga och artiga

– På en anstalt kan de vara vänliga, artiga, och tycks på ytan följa reglerna. Men sen har de ofta en underliggande agenda, och styr och ställer på avdelningen, både med andra intagna och med personalen.

Den här mindre gruppen som har en hög kapacitet, återfinns ofta i högre positioner inom gängkriminalitet och grov organiserad brottslighet.

– Man får ställa in sig på att det finns psykopatiska drag hos personer i de här positionerna. Risken för otillbörlig påverkan och subtila hot är stor. Det kan bli väldigt farligt, om någon kan pressa sig till något som faller utanför myndighetens rutiner.

– Här finns också personer som har tjänat otroligt mycket pengar, på främst narkotikahandel, men även vapen- och människohandel. Då ökar risken för att de kan köpa personer som jobbar inom rättsväsendet. Vi har varit rätt förskonade från korruption i Sverige, men materialet som Polisen nu har från Encrochat tyder på att grovt kriminella har ägnat sig åt myndighetspåverkan.

Avsaknad av vissa känslor

– Risken finns att vi är naiva. I Sverige har vi haft ett välfungerande samhälle, utan kriser, krig och annat. Det har inte funnits någon marknad för att köpa människor. Men nu har vi en ny typ av kriminalitet och nya risker. Det borde vi prata mer om i rättsväsendet.

Marianne Kristiansson menar att det kan vara svårt för Kriminalvårdens medarbetare att stå emot en person med psykopatiska drag, för att det är svårt att sätta sig in i att de faktiskt inte har förmågan att bry sig om andra.

– Man tror att alla klienter har mycket ångest, men den här gruppen har inga sådana känslor. Däremot har de lärt sig att de kan prata om sin ångest, eller att de är suicidala. De har lärt sig att om de säger det, så går personalen inte på dem på samma sätt, kräver inte samma saker.

– Varför de inte bryr sig vet man inte exakt, men det är troligen störningar i hjärnan. Om de har planerat en fritagning eller rymning, så måste man ha med sig att de faktiskt inte bryr sig om någon dör eller så.

Bristande affektiv empati

Man kan tycka att det är en konstig kombination – att kunna läsa av andra människors känslor och svagheter så bra, men själv inte känna några sådana känslor. Men det tycker inte Marianne Kristiansson.

– Det finns olika typer av empati. Den som har kognitiv empati förstår hur andra tänker, men kan brista i affektiv empati. Personen kan notera att nån är ledsen, men bryr sig inte.

Den här artikeln kommer från det senaste numret av Kriminalvårdens personaltidning Omkrim, som har temat otillåten påverkan.