Kriminalvården logotyp
En svart hund bär en väst med texten Narkotikasökhund, går i koppel. Foto.
I juni visiterades samtliga intagna i klass 1-anstalter, i Operation Vanja. Underrättelsehundarna deltog tillsammans med ett hundratal medarbetare och resultatet var gott. (Bilden är dock från Kriminalvårdens bildarkiv.)

Organiserad brottslighet sätter säkerheten på prov

8 juli 2021

Kenneth Holm, Kriminalvårdens säkerhetsdirektör, berättar om vad utmaningarna i överbeläggnings- och pandemitider innebär för säkerheten, och hur myndigheten möter dem. Han framhåller svårigheterna med den organiserade brottsligheten och de 400 grovt kriminella som häktats i de stora polisinsatserna relaterade till krypteringstjänsterna Encrochat och Anom.

Överkroppen av en man i kostym, som tittar in i kameran. Foto.

Säkerhetsdirektör Kenneth Holm.

– Säkerhetsläget inom Kriminalvården är stabilt om än ansträngt. Trots stora utmaningar har myndigheten visat att säkerhetsarbetet är framgångsrikt även i kris, och till och med kan göra framsteg, säger han.

Kenneth Holm har ofta hörts säga ”om något händer är inte frågan – utan när” om riktigt allvarliga incidenter. Så hur gott sover man om natten om man är ansvarig för säkerheten inom hela Kriminalvården? Alla intagna, 12 000 medarbetare och merparten av landets farligaste individer. Belastningstoppar som kommer så tätt att de bildat en platå på hög nivå. Hur långt räcker hög vaksamhet, bra rutiner, alert utveckling och proaktiva insatser vid en utsatt myndighet under stark press?

– När det blir min tur att ta semester kan jag ändå känna mig trygg och luta mig tillbaka tack vare medarbetarna och en skicklig ledningsgrupp, säger Kenneth Holm. Vårt dynamiska säkerhetsarbete är en stabil grund vi byggt upp, och den håller. Operation Vanja, en visitationsinsats vid landets samtliga klass 1-anstalter i juni, gav också betryggande resultat.

Lyckad visitationsinsats

I den omfattande insatsen Vanja samarbetade hundratals medarbetare, och regionerna koordinerades och hjälpte varandra. Underrättelse- och hundverksamheten deltog också, tillsammans med många andra. Alla intagna visiterades, och alla bostadsrum och andra ytor kontrollerades.

– Varken kommunikationsutrustning eller vapen påträffades, och det visar att bassäkerheten fungerar bra, konstaterar Kenneth Holm.

Flera av de största utmaningarna Kriminalvården står inför är kopplade till överbeläggningen, och att trycket kommer att fortsätta vara högt ett antal år som det ser ut, även om kapacitetsökningen har börjat hinna ikapp.

– Vi har drygt tusen fler intagna i vår häktes- och anstaltsmiljö än vad den är dimensionerad för. Friktionerna det medför skapar en tuff arbetsmiljö för medarbetarna, och fler svåra situationer som ska hanteras dagligen. Både hot och våld och misskötsamhet ökar när man är fler på samma yta, och i samma veva får de mindre tid att jobba med klienterna. Att antalet incidenter per intagen inte har ökat i någon större omfattning trots trängseln på anstalterna är en annan indikation på god säkerhet, säger Kenneth Holm.

Han pekar också på att det inte har skett en enda rymning och att allvarliga incidenter sällan förekommer trots det utsatta läget.

400 grovt kriminella ett orosmoln

Beläggningssituationen tvingar också Kriminalvården att ta större risker när det gäller nedklassning av intagna. Det är en åtgärd som görs för att frigöra platser i de högre säkerhetsklasserna, och innebär bland annat att behovet av stärkt säkerhet blir större på klass 3-anstalterna.

Rätt placering av intagna är avgörande för att undvika hot och våld på anstalterna, och att förebygga otillåten påverkan och incidenter. Här ser Kenneth Holm den organiserade brottsligheten som ett mörkt orosmoln.

– Snart står vi inför att placera och hantera ytterligare 400 häktade från den organiserade brottsligheten på våra anstalter, om de döms till fängelsestraff. Det kan innebära ett paradigmskifte för Kriminalvården.

Nu är 250 häktade i Encrochat-målen, och operation Trojan Shield har hittills inneburit ett tillskott av ytterligare 150 misstänkta i häktena. Polis och åklagare bedömer att bevisläget överlag är gott, och därför måste Kriminalvården förbereda sig på att de flesta döms, och till långa straff. De är alltså många, de kommer samtidigt, och en relativt stor andel av dem kommer från ledarskikten inom organiserad brottslighet. Det är personer med hög förmåga och goda kontaktnät både här och internationellt, och brottsligheten har omsatt enorma pengasummor. Deras kapacitet och resurser kan liknas vid företagsledares.

– Vi är duktiga på att hantera tungt kriminella och personer från organiserad brottslighet men detta är en aldrig skådad omfattning, säger Kenneth Holm.

Risk för otillåten påverkan

Nu bedrivs ett analysarbete som ska ge svar på: Vilka klienter ingår i ledarskikten? Hur ser deras relationer ut? Hur är deras förmåga till att verkställa säkerhetshot? Vilka risker för de med sig? Materialet från Encrochat och dylikt underlag från brottsutredningarna bidrar till bedömningarna av vilka risker klienterna ifråga kan utgöra i kriminalvårdsmiljön.

Därefter kommer säkerhetsavdelningen tillsammans med avdelningarna för anstalter, häkten och frivård och nationella transportenheten att se på vilka åtgärder som behöver vidtas i säkerhetsarbetet och i verksamheten. Vad det kan bli fråga om vill Kenneth Holm inte föregripa.

– Men jag vill ändå betona att otillåten påverkan är ett allvarligt säkerhetshot mot vår verksamhet. Och ett stort antal intagna från den organiserade brottsligheten ökar sannolikt risken för otillåten påverkan. Att reducera de riskerna är – och kommer att förbli – en hög prioritet, säger Holm.

En åtgärd som redan är genomförd är att arbetet med placering av intagna har förstärkts säkerhetsmässigt. Placeringssektionen har fått en underrättelseresurs, och underrättelseenhetens analyser utgör underlag i placeringsbedömningarna.

Solida säkerhetsgrunder

– Vi måste vara extra observanta på konstellationer och gruppdynamik. Det blir ännu viktigare om vi får in den omfattning av klienter från organiserad brottslighet som vi förväntar. I värsta fall skulle de kunna ställa till med allvarliga saker när de kommer ut till anstalterna, säger Kenneth Holm.

Tidshorisonten för när det sker är inte självklar. Eftersom många mål drar ut på tiden och man dessutom får räkna med att de flesta överklagar så blir häktningstiderna ofta mycket långa. Under senhösten kan många av de som slutligen döms i Encrochat-mål bli klara för verkställighet, tror Holm.

Utmaningarna till trots är Kenneth Holm övertygad om att Kriminalvården kommer att kunna hantera situationen bra, då grunderna är solida.

– Ju tuffare läge desto viktigare med rutinerna. Det är i avsteg från rutiner och riktlinjer sårbarheter skapas, säger han. Och vi drar lärdomar och utvecklas med utmaningarna.

– Jobbet med lägesbilder vart tredje månad, som är kopplat till nollvisionerna, är ett bra instrument för säkerhetsavdelningen. Vi ser om något negativt sticker ut, och då görs en fördjupad analys, varpå riskreducerande åtgärder kan sättas in. Ett gott exempel på det är förstärkningen av säkerheten vid klass 3-anstalterna. Det är en verksamhet i förändring, med hög beläggning, anstalter som expanderar kraftigt och har att hantera ett tuffare klientel, säger Holm.

Högt och välförtjänt förtroendekapital

– Insatserna mot organiserad brottslighet och riskreducerande åtgärder i klass 3 och frivården har varit givet att prioritera.

Kriminalvården har ett högt och välförtjänt förtroendekapital både hos allmänheten och regeringen, menar Kenneth Holm.

– Det tycker jag att våra engagerade och skickliga chefer och medarbetare ute i verksamheten ska ta till sig av. Säkerhetsarbetet utgör basen för att uppdraget ska kunna utföras, och leder till en trygg arbetsmiljö och i förlängningen till att klienterna kommer Bättre ut, säger en nöjd säkerhetsdirektör, som alltså planerar att koppla av helt och hållet när han så småningom får njuta den semesterro som för hans del infinner sig lite senare i sommar.

Kenneth Holm om pandemins påverkan:

”Att permissionerna drogs ned så radikalt har mötts av förståelse bland de intagna. Åtgärder som gratis telefoni och paddor för att kunna hålla kontakt med barnen var effektiva.”

”Pandemins restriktioner i kombination med överbeläggning och förändringarna för de intagnas medel har inte påverkat säkerhetsläget nämnvärt, trots vad man kunnat befara.”

”Vi har endast haft ett fåtal allvarligare sjukdomsfall och inga dödsfall i covid-19.”

Kriminalvårdens 4 nollvisioner

  • Det ska inte gå att rymma eller fritas från sluten anstalt eller häkte.
  • Intagna ska inte kunna fortsätta sin brottsliga verksamhet från anstalt eller häkte.
  • Intagna ska inte kunna missbruka narkotika i anstalt eller häkte.
  • Kriminalvården ska vara fri från våld, hot och trakasserier. 

Dynamisk säkerhet är grunden

Konceptet dynamisk säkerhet utgör grunden för Kriminalvårdens säkerhetsarbete.

Begreppet står för en helhetssyn på säkerheten där organisationen skapar förutsättningar för chefer och medarbetare att bemöta varje klient på ett tryggt och respektfullt sätt samtidigt som kunskap och teknik är dimensionerad för att möta de situationer som kan uppstå i klientnära arbete.

Säkerhetsarbetet ska vara verksamhetsanpassat och kostnadseffektivt.