Kriminalvården logotyp
Två män står bredvid varandra inomhus och tittar in i kameran. Foto.
Martin Lardén och Fredrik Olausson på Kriminalvårdens behandlingsenhet summerar vad det drygt två år långa regeringsuppdraget kring återfallsförebyggande arbete mot våld i nära relation och hedersbrott gav.

Så gick uppdraget kring relationsvåld och hedersbrott

15 juli 2021

Utvecklingen av behandlingsprogrammet Predov är det enskilt viktigaste resultatet av regeringsuppdraget kring återfallsförebyggande arbete mot våld i nära relation och hedersbrott, enligt uppdragsledare Fredrik Olausson. Kriminalvården får beröm från regeringskansliet för hur det nu slutredovisade uppdraget genomfördes.

Regeringsuppdraget gick dels ut på att förstärka Kriminalvårdens återfallsförebyggande insatser till förövare i våld i nära relation, dels att utreda Kriminalvårdens möjligheter att även bedriva återfallsförebyggande arbete med klienter som begått hedersrelaterade brott. När Martin Lardén och Fredrik Olausson på enheten för behandlingsprogram slutredovisade uppdraget på regeringskansliet i våras, fick Kriminalvården beröm för genomförda insatser, som bedömdes vara konstruktiva och utvecklande.

Vilka är de viktigaste insatserna när det gäller relationsvåld?

– Den mest betydande insatsen i hela uppdraget är att vi utvecklat och infört det nya individuella behandlingsprogrammet Predov. Det har bidragit till att vi når fler klienter i målgruppen med behandling, vilket var efterfrågat av regeringen. Snart ska programmets arbetshäfte översättas till sju-åtta språk, och då kommer vi att kunna nå ännu fler, berättar Fredrik Olausson, som lett uppdraget.

– Programmet har dessutom testats i mindre skala i några kommuner och vi hoppas nu att fler ska få glädje av det även utanför Kriminalvården.

Behov av nytt behandlingsprogram

Det var Kriminalvården som bad om regeringsuppdraget, inte minst för att kunna frigöra resurser till att utveckla ett nytt behandlingsprogram för den här målgruppen. Att det behovet fanns konstaterades efter att programmet Idap visat sig inte ge tillfredsställande resultat.  

– Vi har även utvecklat de digitala inslagen i behandlingen av den här målgruppen., bland annat genom att i liten skala testa virtual reality-teknik i det relativt nya Relationsvåldsprogrammet. Olika digitala hjälpmedel har fått en skjuts tack vare pandemin. Det vill vi tillvarata, eftersom det torde kunna bredda och stärka effekterna av våra insatser framöver, säger Martin Lardén, psykolog och chef för behandlingsenheten.

De viktigaste insatserna kring klienter som begått hedersrelaterade brott?

– Två kunskapshöjande studier har genomförts. Vi har även en pågående försöksverksamhet med risk- och behovsbedömningsinstrumentet Patriark, som vi hoppas ska hjälpa oss att lättare kunna planera insatser för de här klienterna, som ju är dömda för annan brottslighet och sällan vill kännas vid hederskontexten, säger Martin Lardén.

Här kan du ladda ner den ena nämnda studien: "Heder fanns ju i familjen men vi var inte extrema i det"

– Dessutom har vi testat Relationsvåldsprogrammet på åtta klienter med konstaterad hedersvåldsproblematik, vilket varit lovande och är något vi kommer att fortsätta med, fortsätter Martin Lardén.

Här kan du läsa artikeln Behandlingsprogram testas mot hedersrelaterat våld.

Konferens om hedersbrott gav mycket

Strax innan pandemin bröt ut arrangerade Kriminalvården också en kunskapshöjande konferens med fokus på förövarna av hedersrelaterad brottslighet, där fler andra samverkande myndigheter deltog.

– Kunskapsnivån är generellt låg på området, och vi behöver samverka på olika sätt för att komma framåt. Konferensen gav oss mycket feedback kring vårt eget arbete och etablerade fortsatt samverkan, säger Fredrik Olausson.

– Det här tycker jag är ett av de viktigare resultaten, att vi på olika sätt bidragit till stärkt samverkan och kunskapsutbyte mellan olika myndigheter, även om vi inte är framme än, inflikar Martin Lardén.

Hedersbrottskonferensen bidrog också till att Kriminalvården tog fram en gemensam strategi för det återfallsförebyggande arbetet mot organiserad brottslighet, våldsbejakande extremism och hedersrelaterade brott. Det gjordes utifrån bedömningen att samtliga brottstyper kräver individuellt anpassade insatser.

Här kan du läsa en artikel om strategin: Nytt stöd kring tre svåra brottsområden.

Arbete kring brottsoffer

Utöver att utveckla det återfallsförebyggande arbetet ingick det i regeringsuppdraget att Kriminalvården ska beakta säkerheten för närstående brottsoffer, vid utvecklingen av olika behandlingsinsatser för de bägge aktuella klientgrupperna.

Vad har gjorts där?

– Vi har förbättrat informationen på myndighetens webbplats, om var brottsoffer kan få hjälp och stöd. Vi har också inlett samverkan med Polismyndighetens brottsoffer- och personsäkerhetsfunktion, kring vilken information vi kan dela med varandra för att skydda brottsoffer. Men det här med sekretess och att byta information myndigheter emellan är ett svårt område, där det eventuellt kan behövas ändrad lagstiftning, säger Martin Lardén.

– Överlag har vi inte kunnat genomföra all samverkan vi hade tänkt på grund av pandemin, men i höst planerar vi att dra igång ett familjeorienterat samverkansprojekt med Socialstyrelsen. Det går ut på att koordinera våra relationsbrottsdömda klienters insatser med de insatser som socialtjänsten kan ge till klientens brottsutsatta familj.

"Det återfallsförebyggande arbetet har förbättrats"

Ni fick beröm från flera departement för genomförandet av uppdraget. Vilken är er egen bedömning av det?

– Att uppdraget har förbättrat Kriminalvårdens återfallsförebyggande arbete med dömda från båda kategorierna. Relationsvåldsdömda är en stor målgrupp, så det är av stor betydelse. Mycket har blivit gjort, och mycket har även förtydligats kring vad vi bör arbeta vidare med härnäst, säger Martin Lardén.

Var det något som överraskade särskilt under arbetet?

– Ja, att vi lyckats ta fram och använda nya metoder som fler klienter kan få ta del av trots pandemin. Det har varit svårt att bedriva programverksamhet under det här sista året, särskilt i frivården, och jag är oerhört tacksam för vad våra programledare lyckats prestera, säger Fredrik Olausson.

Vad händer framåt?

Så vad händer framåt? Internt och externt?

– Vi har föreslagit att regeringen ska ge ett nytt uppdrag kring en bred pilotverksamhet för Predov utanför Kriminalvården. Där skulle vi kunna bidra med utbildningsinsatser. Intresse finns i flera kommuner och länsstyrelser, men också i kriminalvården i Finland och Danmark, berättar Fredrik Olausson.

– Vi har byggt upp mycket kunskap kring hedersrelaterad brottslighet som nu behöver föras ut till medarbetarna.

En del är redan gjort på området, som att relevanta inslag nu ingår i kriminalvårdares grundutbildning och att det finns ett nytt informationsmaterial om heder.

– En fortsatt viktig uppgift är att identifiera hedersbrottsklienter. Det skulle bli betydligt lättare om särskild brottsrubricering fanns, vilket föreslås i en statlig utredning, avslutar han.

Om regeringsuppdraget:

Pågick: augusti 2018-december 2020. Slutredovisades till regeringskansliet den 31 mars 2021. Här hittar du slutredovisningen.
Huvudsyften:

  • att ytterligare utveckla Kriminalvårdens återfallsförebyggande arbete för personer dömda för våldsbrott mot närstående och
  • att utreda förutsättningarna för att inom ramen för Kriminalvårdens verksamhet bedriva återfallsförebyggande arbete för personer dömda för hedersrelaterade brott.

Definition, hedersrelaterad brottslighet:

Eftersom det, än så länge, saknas en särskild brottsrubricering för hedersrelaterade brott använder Kriminalvården samma definition som Åklagarmyndigheten och Polismyndigheten har:

”Hedersrelaterad brottslighet är brott som helt eller delvis begåtts för att bevara eller återupprätta en persons eller familjs, släkts eller annan liknande grupps anseende utifrån en föreställning om heder.”

Definition, våld i nära relation:

Dömda för våld i nära relation är individer som begått (grov) misshandel, olaga hot, ofredande, (grov) kvinnofridskränkning/fridskränkning, dråp eller mord mot en person som är närstående genom parrelation/samboende/släktskap/familjerelation.

Begreppet våld i nära relation är alltså bredare än begreppet partnervåld, som begränsas till våld eller hot mot den som förövaren har/har haft en kärleksrelation med.