Kriminalvården logotyp
Överkropparna av en kvinna i blå javka och en man i grå kavaj, med grönska i bakgrunden. Foto.
”Albanien är en extremt intressant kontext utifrån den utvecklingsaptit landet visar med målet att närma sig EU. Det kommer att bli intressant att bevittna på plats”, säger Amelie Runesson, som snart reser till Tirana för ett årslångt uppdrag. Kollegan Sarang Ahsani projektleder.

Lyckat samarbete stärker det albanska rättsväsendet

17 maj 2021

Färre albanska tonåringar hamnar i häkte eller fängelse. Det är ett resultat av ett pågående Sida-finansierat projekt där det svenska rättsväsendet stöttar det albanska. Kriminalvården har hittills bidragit med 26 experter i olika korttidsuppdrag. Nu åker Amelie Runesson ner på ett avslutande helårsuppdrag.

När projektet startade så fanns 60-80 ungdomar under 18 år utspridda på olika albanska anstalter. De flesta var häktade under längre perioder och ofta placerade på samma avdelningar som vuxna, berättar Sarang Ahsani från internationella enheten, tillika Kriminalvårdens projektledare i det gemensamma projektet. 

– Idag är samtliga ungdomar placerade på en anstalt och siffran har sjunkit till uppskattningsvis mellan 10-20 personer, säger han.

Från bestraffning till rehabilitering

Projektets övergripande tanke är att leva upp till mänskliga rättigheter och gå från bestraffning till rehabilitering när det gäller minderåriga lagöverträdare. Det ska ske genom att öka samverkan mellan Albaniens rättsvårdande myndigheter, att öka effektiviteten och kvaliteten i deras arbete med ungdomar, samt att de påföljder som tillämpas i högre grad ska bidra till att minska risken för återfall i kriminalitet.

– Bakgrunden till det hela är att Albanien nyligen genomfört en rättsreform som rör ungdomar, eftersom det fanns stora brister i hur ungdomsärenden hanterades inom rättssystemet. Det är en av flera nödvändiga åtgärder för landets framtida medlemskap I EU, förklarar Sarang Ahsani.

Myndigheterna i projektet är, förutom Kriminalvården, Polisen, Domstolsverket och Åklagarmyndigheten. De fyra rättsmyndigheterna hjälper sina albanska motsvarigheter att tolka den nya lagstiftningen, implementera nya arbetssätt, identifiera utbildningsbehov och genomföra utbildningar.

26 medarbetare har gjort en insats

Kriminalvårdens insats har varit väldigt bred. Totalt 26 personer med olika kompetenser har genom olika korttidsuppdrag hjälpt de albanska anstalts- och frivårdsmyndigheterna att införa verktyg och metoder som tidigare saknades, samt att utbilda i dessa. Det handlar om framtagandet av en VSP-mall, en PU-modell, ett riskbedömningsverktyg och om olika mallar för återrapportering av ärenden. Även om att använda enkla behandlingstekniker och Motivational Interviewing, MI.

– Experterna har gjort ett fantastiskt jobb! Merparten av vårt arbete har implementerats och ingår numera i de albanska myndigheternas ordinarie arbete. Det har bidragit till ett humanare förhållningssätt till ungdomarna, samt att rättsmyndigheterna harmoniserat sina arbetsmetoder, vilket ökar chanser till en bestående utveckling, berättar Sarang.

Frivården har även ökat kvaliteten i sina personutredningar.

– Det innebär att de nu kan föreslå mer riktade insatser som ökar förtroendet för myndigheten hos domstolar och åklagare, vilket i sin tur är en förutsättning för alternativa påföljder.

"Unik möjlighet att få bidra"

Inom kort reser Amelie Runesson från internationella enheten ner till Tirana, för att arbeta som kriminalvårdsexpert under ett helt år, med projektkontoret som bas. Att hon fått ett långtidsuppdrag beror mycket på att det varit svårt att hålla liv i implementeringsprocessen mellan de enskilda aktiviteterna.

– Jag har följt projektet vid sidan om och har imponerats av vilka effekter samarbete över myndighetsgränser kan ha. För mig är det här en unik och spännande möjlighet att få bidra till en gemensam ansats från hela rättskedjan, vilket jag ofta saknat i mitt arbete, säger Amelie Runesson.

Hon fortsätter:

– Jag ser särskilt fram emot att vara del av implementeringen av arbetsmetoderna inom Kriminalvården, eftersom det är grunden för att vi ska kunna skapa bra rehabiliteringsförutsättningar för unga förövare.

Tänkbart med fortsatta insatser

Amelie Runessons främsta uppgift blir att bedriva olika aktiviteter och att stötta det fortsatta arbetet med implementeringen av alla nya arbetsmetoder, samt vara ett stöd för samtliga myndigheter i projektet.

– Amelie kommer att vara en ovärderlig resurs för hela projektet fram till sista juni 2022, då projektet i dess nuvarande form tar slut, berättar Sarang Ahsani.

Vad händer efteråt?

– På ett sätt är avslutet rätt i tiden, eftersom vi redan nu kan konstatera att många av de utmaningar som fanns innan projektet inte längre föreligger, säger han.

Men eftersom projektet enbart arbetat med ungdomsfrågor är behovet av stöd till det albanska rättsväsendet fortsatt stort.

– Det finns otaliga områden där Kriminalvården skulle kunna bidra genom ett nytt projekt. Men en eventuell fortsättning får diskuteras lite längre fram, säger Sarang Ahsani.  

Fotnot: Läs mer om projektets resultat i Sidas artikel Färre tonåringar bakom lås och bom.

Om projektet i Albanien:

Ett pågående projekt mellan det svenska och albanska rättsväsendet. Startade i mitten av 2017, i spåren av att landet genomfört en rättsreform som rör ungdomar. Målet för landet är att närma sig EU inför det kommande medlemskapet.  

Projektets fyra delmål:

  • Ge stöd i tolkning och implementering av lagstiftning
  • Stödja utvecklingen av den institutionella strukturen
  • Öka kapaciteten: hitta korrekta verktyg för exempelvis riskbedömningar, verkställighetsplaner och personutredningar samt utbildningar inom respektive område.
  • Koordinera myndighetsaktörer i det albanska rättsväsendet.