Kriminalvården logotyp
En person låser upp en grind med nyckel. Endast armarna syns av personen.

Skärpta krav för villkorlig frigivning

3 maj 2021

Från 1 maj gäller ny lagstiftning för villkorlig frigivning. Klienter som inte deltar i återfallsförebyggande insatser kan få sin villkorliga frigivning uppskjuten.

Riksdagen har fattat beslut om ny lagstiftning angående villkorlig frigivning och den träder i kraft 1 maj. Syftet är att den som avtjänar fängelsestraff ges ett incitament att delta i de återfallsförebyggande åtgärder eller åtgärder som främjar återanpassningen i samhället, som Kriminalvården anvisar. Om klienten inte deltar i, eller missköter, anvisade åtgärder kan Kriminalvården skjuta upp den villkorliga frigivningen i upp till 180 dagar åt gången.

Koppling till återfallsförebyggande åtgärder

– Det blir en tydligare koppling mellan återfallsförebyggande åtgärder och den villkorliga frigivningen. Tidigare har det inte blivit den här typen av konsekvenser om någon uteblivit från en anvisad åtgärd, säger Tina Olsson Sirén, huvudprojektledare för implementeringen av den nya lagstiftningen.

Om en klient på ett allvarligt sätt bryter mot de föreskrifter och villkor som gäller för verkställigheten kan också den villkorliga frigivningen skjutas upp. Enligt de tidigare reglerna krävdes det synnerliga skäl för att skjuta upp den villkorliga frigivningen när det gäller allvarlig misskötsamhet. Nu är det tillräckligt med särskilda skäl.

Fördubbling av antalet ärenden

Den nya lagstiftningen innebär att Kriminalvården i större utsträckning än tidigare kommer att pröva ärenden om uppskjuten villkorlig frigivning. Dagens cirka 500 ärenden per år beräknas fördubblas.

Enligt beräkningen i propositionen kommer Kriminalvården skjuta upp villkorlig frigivning i dubbelt så stor utsträckning som i dag. Det motsvarar 30 900 extra vårddygn per år.

Vad kan leda till uppskjuten villkorlig frigivning?

Tidigare kunde enbart misskötsamhet som lett till varning leda till uppskjuten villkorlig frigivning Bedömningsgrunden var då synnerliga skäl.

Efter att den nya lagstiftningen träder i kraft är det flera delar som kan ligga till grund för uppskjuten villkorlig frigivning. Det är dels misskötta anvisade åtgärder i verkställighetsplaneringen, dels misskötsamhet som lett till varning.

Bedömningsgrunden sänks från synnerliga skäl till särskilda skäl. Det betyder att det inte krävs lika allvarlig eller omfattande misskötsamhet som tidigare för ett uppskjutande.

Som mest kan den villkorliga frigivningen skjutas upp 180 dagar vid varje prövning.