Kriminalvården logotyp
En byggarbetsplats där grundläggningsarbete pågår. Foto.
Kriminalvården behöver bygga om och bygga nytt på flera platser. I väntan på att permanenta byggnader står klara är lösningen på många anstalter tillfälliga, enklare byggnader. Här byggs det sådana tillfälliga hus på anstalten Rödjan.

Mer pengar behövs när platsbehovet ökar

1 mars 2021

Kriminalvården ska växa med 3 400 fasta platser i anstalter och häkten inom tio år. I jämförelse med tidigare plan innebär det en kraftig utökning av platskapaciteten. "Beläggningen har ökat och låg under stora delar av förra året på över 100 procent i både häkten och anstalter. Vi ser ett stort behov av fler platser", säger Kriminalvårdens generaldirektör Martin Holmgren.

Idag lämnar Kriminalvården in myndighetens budgetunderlag, samt rapporten Kriminalvårdens platskapacitet, till regeringen. Budgetunderlaget innehåller de ekonomiska äskandena för kommande fyraårsperiod, medan rapporten redovisar en tioårig plan för infrastrukturen.

3 400 nya platser på tio år

I förra årets platskapacitetsrapport var bedömningen att det behövdes 2 000 nya, fasta platser på tio års sikt. I år revideras alltså den siffran upp rejält, till 3 400 fasta platser. Av dessa är 900 häktesplatser och 2 500 anstaltsplatser. De nya platserna ska delvis skapas genom att pågående utbyggnadsprojekt utvidgas, men också genom helt nya projekt. Bland annat ser myndigheten behov av ytterligare en ny större anstalt, utöver de två som redan planeras i Trelleborg respektive i Kalmar. Var den nya anstalten geografiskt ska placeras ska nu utredas.

– Svensk kriminalvård behöver växa kraftigt. Genom att bygga nytt kan vi också växla ut gammal och sliten infrastruktur. I moderna lokaler får vi bättre förutsättningar att bedriva en säker och återfallsförebyggande verksamhet, säger Martin Holmgren.

Enklare byggnader löser det akuta läget

Flera av kapacitetsprojekten ger platstillskott först i mitten eller slutet av tioårsperioden. För att hantera platsbristen här och nu planeras därför även för 770 tidsbegränsade platser, i form av enklare byggnader med tillfälliga bygglov. Anstaltsplatser ska också kunna konverteras till häktesplatser vid behov.

För att skyndsamt få fram fler platser inom ramen för befintlig infrastruktur gick myndigheten i höstas upp i stabsläge.  Platser har skapats genom dubbelbeläggning, alltså att intagna delar på ett rum avsett för en person. Kriminalvården planerar för att avveckla dubbelbeläggningen i takt med att nya fasta platser tillkommer.

– Långvarig dubbelbeläggning får negativa effekter på verksamhetsinnehållet och säkerheten. Därför är vår målsättning att halvera mängden dubbelbeläggningsplatser redan inom fem år, säger Martin Holmgren.

Därför växer platsbehovet

Vilka är då orsakerna bakom det växande platsbehovet? I häkte har antalet påbörjade häktningar ökat och häktningstiderna har blivit längre. I anstalt handlar det framförallt om längre strafftider. Myndighetens statistiska klientprognoser pekar på att ökningen kommer att fortsätta. Aviserade förändringar av den så kallade straffreduktionen för unga väntas därtill ha en relativt stor påverkan på det framtida platsbehovet.

För att klara större klientvolymer beräknas Kriminalvården behöva växa med motsvarande 2 500 årsarbetskrafter till 2024 och med sammanlagt 4 500 årsarbetskrafter till 2030. Även i frivården väntas ett ökande klientinflöde och medföljande kompetensförsörjningsbehov under kommande år. Myndigheten begär därför i budgetunderlaget såväl ökade anslag som ökat låneutrymme för den närmaste treårsperioden.

Fakta/budgetunderlag 2022

2020 blev utfallet i Kriminalvårdens budget knappt 9,8 miljarder kronor. För år 2021 räknar man med att behöva drygt 11 miljarder kronor och år 2024 är kostnaderna knappt 13,9 miljarder kronor.

Myndigheten hemställer om en tilläggsbudget om 200 miljoner kronor för 2021 samt utökat ramanslag om 800 miljoner för 2022, 1,2 miljarder för 2023 och 2,1 miljarder för 2024.

Kriminalvården vill utöka låneramen redan för 2021 med 300 miljoner kronor, för att inte riskera förseningar i alla pågående och planerade ombyggnads- och kapacitetsökningsprojekt. Därefter hemställer myndigheten om en kraftigt utökad låneram för kommande år jäm­fört med vad som beräknades i förra budgetunderlaget. Det främsta skälet är tidigareläggning av pågående och planerade ombyggnads- och kapacitets­öknings­projekt.

Fortsatt effektivisering ska samtidigt sänka myndighetens kostnader­. 2020 sänktes kostnaderna med 250 miljoner kronor jämfört med 2018. Under 2021 är planen att sänka kostnader­na med ytterligare cirka 50 miljo­ner kronor. Det innebär en kostnadssänkning med cirka 300 miljo­ner kronor 2021 jämfört med 2018 års utfall. Det ska uppnås genom en helårseffekt av åtgärder som påbörjades under 2020, som bland annat avvecklingen av uppsökarverksamheten, och införande av en samordnad bemanningsplanering på anstalter och häkten.