Kriminalvården logotyp

Förhandlare nyckelpersoner vid gisslansituation med lyckad utgång

3 november 2021

Kebabpizzor i utbyte mot två fysiskt oskadda kriminalvårdare. En exemplarisk förhandling av Kriminalvårdens två utbildade förhandlare från start till mål, samt väl fungerande incidentledning lokalt på anstalten Hällby och i Kriminalvårdens nationella stab.

Det är ett par av slutsatserna i Kriminalvårdens egen incidentutredning, som genomförts efter händelsen 21 juli i år då två kriminalvårdare togs som gisslan av två interner på anstalten Hällby.

Säkerhetsdirektör Kenneth Holm kommenterar den 36-sidiga utredningen:

– Den är synnerligen gedigen och vi kan ta del av händelseförloppet och se exakt hur vi agerar i en akut kris när två kollegor tagits som gisslan. Jag är främst imponerad av hur snabbt och professionellt alla, i olika roller, agerar. Det visar att vi har god beredskap att hantera mycket allvarliga situationer och att säkerhetsorganisationen fungerar väl, säger han.

Förhandlarna köpte sig tid

Utredningens bedömning är att anstalten i alla delar har agerat på ett förtjänstfullt sätt, vilket utan tvekan påverkat utgången av händelsen i positiv riktning.

Utredningen har bland annat gått igenom 31 timmar rörligt bildmaterial och en mängd personer har intervjuats. Den beskriver i detalj hur Kriminalvårdens två utbildade förhandlare arbetar i god samverkan med polisen, köper sig tid och ganska snart förhandlar med kebabpizzor i utbyte mot sina kollegors frihet.

– Mat och dryck är förhandlingsbart. Men intagnas frihet är inte förhandlingsbart, som intagen i fängelse kommer man inte ut.  Att förhandla med pizzor i utbyte mot kriminalvårdarnas frihet blir ett bra medel att också köpa sig tid. Att köpa sig mer tid är generellt sett bra, inte minst för att samla på sig mer information och kunna göra taktiska överväganden, och att gisslantagarna tröttnar, säger Jonas Lexell, säkerhetsexpert och ansvarig för förhandlingsmetodik inom Kriminalvården.

"Orimligt att förbjuda allt"

I utredningen, som syftar till att vara lärande, går man igenom olika faktorer som kan ha spelat in när två intagna kunde begå dessa grova brott.  När det gäller upprinnelsen till händelsen har det inte framkommit något i utredningen som tyder på att gisslantagningen borde ha gått att förutse. Det finns inte heller någonting i personalens agerande, eller anstaltens rutiner, som haft direkt påverkan på att gisslantagningen kunde ske.

Tydligt i utredningen är att det – trots stor efterlevnad av rutiner – är svårt att fullt ut skydda sig mot allvarliga incidenter om någon har intentionen att begå grova brott.

– Det är den verkligheten vi verkar i. Det är orimligt att förbjuda eller skala bort allt som kan användas till att göra tillhyggen av för att skada eller hota medintagna eller personal. Den kriminalvården skulle bara bli förvaring, säger säkerhetsdirektör Kenneth Holm.

Släpper aldrig en gisslantagare

Huvudmotivet till gisslantagningen var enligt utredningen de båda intagnas missnöje med Kriminalvården i allmänhet och Hällbyanstalten i synnerhet. Deras mål var att komma därifrån. En av utredningens viktigaste slutsatser är att det troligtvis inte är helt känt bland intagna att Kriminalvården aldrig släpper ut en gisslantagare. Att göra den principiella hållningen mer känd skulle till viss del kunna förebygga viljan att ta gisslan, enligt utredarna.

Utredningen lämnar även två åtgärdsförslag. Det ena är att Kriminalvården bör likrikta ett koncept för hur, och i vilken utsträckning, rakhyvlar får användas på klass 1-anstalter, samt hur detta ska kontrolleras.

Det andra åtgärdsförslaget är att Kriminalvården bör se över om det föreligger skillnader mellan olika klass 1-anstalter, i de verksamhetsdelar som beskrivs i utredningen, och i hur anstalterna tolkar centrala direktiv. Utifrån resultatet av en sådan översyn bör det sedan bedömas om det finns ett behov av att likrikta verksamheten på klass 1-anstalterna i de delarna.

Fotnot: De två gisslantagarna står nu åtalade för människorov, grovt hot mot tjänsteman, grov utpressning och våld mot tjänsteman.

Bakgrund:

  • I samband med medicinutdelning den 21 juli i år, tar sig två intagna in i vaktrummet på en avdelning på anstalten Hällby och tar två kriminalvårdare som gisslan. De hotar personalen med egentillverkade vapen och kräver att få lämna anstalten.
  • Efter en flera timmar lång förhandling släpps gisslan med drygt två timmars mellanrum och de intagna kan gripas av polisen.
  • Ingen av de inblandade kommer till fysisk skada under händelsen.
  • Gisslantagningen är den första i svensk kriminalvård på 17 år. Det är också en av de allvarligaste incidenterna i Kriminalvården under de senaste åren.