Kriminalvården logotyp
Två personer står vid en skrivtavla. En person skriver. Den andra tittar in i kameran. Foto.
Karin Pettersson och Lars-Johan Persson jobbar ihop med ungdomsövervakningen, något som har många fördelar. Att det inte blir något glapp ifall någon är borta eller har semester, att båda lär sig påföljden, att de resonerar och bedömer tillsammans. ”Många ungdomar har ett manipulativt beteende, och då är det bra att vara två, även om det är personalintensivt”, säger Karin Pettersson. Bild: Elisabet Jönsson.

Nytt uppdrag: Ungdomsövervakning

8 november 2021

Klockan närmar sig elva på fredagsförmiddagen. Klienten skulle ha varit här på frivårdskontoret för länge sedan.

Att 17-åringen inte skulle dyka upp idag var dock väntat för de två ungdomskoordinatorerna Lars-Johan Persson och Karin Pettersson. Faktum är att han avvek redan i helgen från sin helghemarrest.

– För de här ungdomarna är det mycket action. Det kan gå snabbt åt rätt håll och snabbt åt fel håll. Så mycket som händer för dem på en vecka, kanske händer för oss på ett halvår, menar Lars-Johan.

Lars-Johan Persson och Karin Pettersson arbetar med ungdomsövervakning, en ny påföljd sedan årsskiftet. De är frivårdsinspektörer i Örebro, men för det här uppdraget har de fått ett särskilt förordnande som ungdomskoordinatorer.

En hybrid

Ungdomsövervakning gäller främst barn från 15 till 18 år och kan sägas fylla glappet mellan ungdomsvård och sluten ungdomsvård.

– Det är ett stort glapp mellan ungdomsvård som vanligtvis består av tio till arton samtal på socialtjänsten, och sluten ungdomsvård, som är inlåsning på ett statligt ungdomsboende. Ungdomsövervakningen är som en hybrid, säger Karin Pettersson.

Kvinna med svartvit tröja tittar in i kameran. Foto.

Karin Pettersson.

Påföljden innehåller några obligatoriska föreskrifter, och några som kan plussas på. Obligatoriskt är möten med koordinator två gånger i veckan, alkohol- och drogförbud, samt helghemarrest. Det sista innebär att klienten har fotboja och vistas i sitt hem nätterna mellan fredag och måndag, från klockan 18 till 07. Övriga föreskrifter kan vara att klienten ska gå i skolan eller på praktik, vara med i organiserad fritidssysselsättning eller delta i behandlingsprogram eller beroendevård.

Korta perspektivet vinner

Verkställighetsplaneringen ska vara omfattande och allsidig, större än en vanlig vsp-utredning, vilket de två ungdomskoordinatorerna tycker är bra.

– På så sätt förstår vi mer vem vi har framför oss och kan stötta klienten bättre.

– På våra möten här på frivårdskontoret arbetar vi med det som är aktuellt för klienten just nu. Vi jobbar enligt Krimsticsmetoden, förklarar Karin Pettersson.

Precis så har de gjort med den unga klient som borde ha varit här idag. Koordinatorerna tycker att mötena har fungerat. Klienten har varit aktiv och själv kommit med förslag till både föreskrifter och tanke- och handlingsalternativ. Men trots öppen stämning och att klienten verkar ta till sig det som diskuteras, har han alltså misskött sig flera gånger.

– Många ungdomar är extremt impulsstyrda. Den som åkt en sväng till sina kompisar och där och då har ganska kul, tycker plötsligt inte att det är så viktigt att åka hem och sköta hemarresten längre. Det korta perspektivet vinner ofta, säger Karin Pettersson.

Sluten vård eller fängelse

Då ska koordinatorerna samråda med åklagare.

 

– Åklagaren som är kopplad till våra fall är väldigt intresserad, vilket är positivt. Han är engagerad och tillgänglig för samråd. Det är viktigt att samhället agerar snabbt när det handlar om barn. Åklagaren vill att vi verkligen ska betona konsekvenser av skötsamhet och misskötsamhet. Att det kan bli skärpningar i påföljden vid misskötsamhet, men även lättnader om allt fungerar som det ska. För ju längre tiden går kan hemarresten slopas, eller besöksfrekvensen minskas.

 Men om det inte heller fungerar?

– Det sista steget vi kan ta till är att kontakta åklagaren och begära att påföljden undanröjs. Då kan åklagaren lämna ärendet till domstolen. Men påföljden är så ny att vi inte vet hur det går. Än så länge finns ingen praxis kring detta. Om domstolen undanröjer påföljden kan det bli sluten ungdomsvård eller fängelse.

Prestationen i fokus

Men är påföljden ungdomsövervakning verkligen bra, om det är så mycket misskötsamhet? Ja, det tycker båda två.

– Den känns anpassad till verkligheten. Den fyller en lucka i påföljdssystemet.

Men hur orkar ni som ungdomskoordinatorer, om det är så mycket bakslag?

En man i blå kortärmad tröja tittar in i kameran. Foto.

Lars-Johan Persson.

– I Kriminalvården gäller det att fokusera på prestation, inte på resultat. Annars blir man frustrerad eller känner sig alienerad, säger Lars-Johan Persson.

– Jag tänker också att klienterna kommer att mogna. De får förhoppningsvis bättre konsekvenstänk bara genom att åldras. Olika saker kan fungera i olika åldrar: vissa saker kanske är tufft i vissa kretsar för en femtonåring, men när man är trettio år är det inte så hög status att råna barn på mobiler.

Karin Pettersson fyller i:

– Förändring är en process. Vi hoppas att det vi gör här bidrar till en förändring även om vi inte kan se den nu.

Fakta/Ungdomsövervakning är fängelse light

Maria Svantesson arbetar med nationell operativ samordning för ungdomsövervakning, och håller ihop stödet för ungdomskoordinatorerna på frivårdskontoren.

Maria Svantesson om ...

… den nya lagstiftningen

– Lagstiftningen trädde i kraft vid årsskiftet och hittills har det kommit ett 40-tal domar, varav snart 30 har fått laga kraft. Övervakningen är mellan sex månader och ett år. De flesta domar rör rån, sexualbrott, narkotika- eller vapenbrott. Ungdomsövervakning är fängelse light, eller som institutionsvård i öppenvårdsform. Vi ska bestämma vad klienterna ska göra, och var de ska bo och befinna sig.

… klienterna

– De testar våra gränser. Vad händer om jag sticker ut tio minuter, fast jag har helghemarrest? Vad händer om jag har ena foten här? Ett par stycken har gått ut och skrutit för kompisarna om sin fotboja. Men än så länge är det svårt att generalisera. Många har skött sig helt prickfritt också. 

… samverkanspartners

Socialtjänsten:
– Socialtjänsten är en viktig partner, som ska vara med ända från verkställighetsplaneringen. Ofta går det lätt att samarbeta med kommunernas socialtjänst, faktiskt enklare när barnen redan har insatser, då kan vi kroka i deras plan.

Föräldrar:

Kvinna med ljust hår ner till axlarna tittar in i kameran. Foto.

Maria Svantesson.

– Frivården kallar både klient och vårdnadshavare. Kommer inte vårdnadshavare så jobbar vi ändå med klienten. Det finns hela skalan på engagemang. Föräldrar som inte vill ha med sitt barn att göra, mammor och pappor som inte är överens. Olämpliga föräldrar, och föräldrar som kämpar men inte mäktar med situationen, och de som finns med och stöttar på ett väldigt bra sätt. Ibland kan det vara svårt att ha med vårdnadshavare, för att barnet inte vill prata med sin förälder närvarande i rummet.

Polisen:
– Vi samarbetar med Polisen vid misskötsamhet. Om klienten går hemifrån under hemarrest eller inte dyker upp på möten kan vi begära polishandräckning. På vissa orter finns en kontaktpolis till varje klient, medan det på andra håll har varit svårt att få prata med någon på rätt nivå. Förmodligen kommer detta bli enklare när vi får fler ärenden.

Åklagare:
– Viktigt samarbete, inte minst vid misskötsamhet. Generellt sett är de positiva och vill lära sig mer om hur påföljden faktiskt fungerar för oss. I november kommer vi att delta i en utbildning för åklagare om hur den nya påföljden genomförs i praktiken.

Graf med fem staplar som visar antal påbörjade verkställigheter i frivården.

 

HVB-hem/SiS-hem:
– Många klienter är omhändertagna sedan tidigare. En del av våra föreskrifter kan vara att klienten ska följa hemmets regler, och deras regler fungerar ofta bra ihop med våra.

Skola:
– Att gå i skola är oftast en del av föreskrifterna. Om klienten bor på SiS-boende finns skolan på plats.

Beroendevård/BUP:
– Hälso- och sjukvården kan vara involverad, beroende på behov.

Prosociala nätverk:
– Vi försöker hitta sammanhang och personer som är bra förebilder för barnen. Det kan vara släktingar, någon vän, eller försök till nya fritidsaktiviteter.