En man i uniform står vid en vägg, där det finns några färgglada skyltar intill en dörr.
– Vi fyller i allt vi gör med någon annan person, och sammanställer varje vecka. Så får vi tiden svart på vitt, säger Björn Falkenström, klienthandläggare på häktet Helsingborg.

Tid för inlåsta barn

10 november 2021

Vi vet att människor far illa av att isoleras från omvärlden och gemenskapen med andra. Personalen på häktet Helsingborg har antagit utmaningen med att ordna fyra timmar daglig mellanmänsklig kontakt för alla intagna under 18 år.

Om människor isoleras ökar risken för psykiska skador. Särskilt skadlig är isolering för barn och unga personer. Därför har regeringen beslutat att häktade barn under 18 år har rätt till fyra timmar daglig mellanmänsklig kontakt. Lagen började gälla 1 juni i år.

På häktet Helsingborg är personalen redo efter lagändringen. Varje dag jobbar de för att få ut de unga intagna ur bostadsrummen för gemensamma aktiviteter.

En utmaning

En kvinna i Kriminalvårdens tjänstekläder håller ett block i ena handen och en telefon i den andra, ståendes i en häkteskorridor. Foto.

Olga Sikor är kriminalvårdsinspektör på ungdomsavdelningen.

Tidigare hade Kriminalvården som mål att barn skulle ha två timmar av isoleringsbrytande åtgärder dagligen – det målet gäller nu gruppen 18-21 år.

– Att barn och unga klienter ska prioriteras är inget nytt. Men för barn är det inte längre bör ha fyra timmar mellanmänsklig kontakt utan skall ha. Klart att det är en utmaning, säger Olga Sikor, kriminalvårdsinspektör på ungdomsavdelningen.

– Utmaningen är att detta ska ske från första till sista dagen under häktestiden – varje dag i veckan, säger Björn Falkenström som har lång erfarenhet som ungdomshandläggare, men som nu vikarierar som klienthandläggare.

Utreds för grova brott

Ett rum med gallerförsedda fönster, ett tv-spel och två stolar. Foto.

Att spela tv-spel ihop kan vara ett sätt att få kontakt.

Samtliga barn som befinner sig i häkte utreds för grova brott, och så gott som alla är belagda med restriktioner. Så umgänget sker främst med personalen. De kan beviljas samsittning, efter åklagarens tillåtelse, och får då träffa någon annan ung intagen som inte är målskamrat.

Helst ska barn umgås med barn, men om det bedöms vara för barnets bästa är det möjligt att samsitta med någon ungdom över 18 år. Tillåtelse för samsittning för ett barn brukar handläggas snabbt, när Kriminalvården väl ställer frågan till åklagaren.

Tio barn samtidigt

I Helsingborg sitter barn på ungdomsavdelningen. Just vid Omkrims besök i slutet av augusti fanns inget barn inskrivet. Sedan i januari har de haft tre intagna barn, varav ett satt länge. Vid ett tidigare tillfälle satt tio barn här samtidigt.

Barn är alltid prioriterade. De barn som är rädda, vilsna eller befinner sig i närmast chocktillstånd är personalen förstås extra måna om. De anstränger sig för att hitta ett passande sällskap i rätt ålder och som talar samma språk.

Språket är annorlunda hos unga. Ett ”far åt helvete” eller innebörden av ordet ”respekt” betyder något annat för unga än för vuxna. Då får personalen förklara: ”Så funkar det inte på utsidan.”

– Vi avbryter inte en samsittning rakt av, om det tenderar att spåra ut. Innan vi fryser den pratar vi med dem: ”Nu är det så här…”, säger Björn Falkenström.

Skadegörelse och klotter

En vit vägg med ett papper där det står Till dig som klottrar och förstör. Foto.

Skadegörelse och klotter förekommer.

Riskbedömningar görs på alla intagna. De riktigt unga hittar på småbus, men sällan något större.

– Det handlar inte om hot och våld utan mer om skadegörelse och klotter, säger Björn Falkenström.

– De klottrar sina namn som en ”tag”. Sen säger de: ”Det är inte jag som har skrivit det där”, säger Olga Sikor och skakar på huvudet.

Svar direkt

En liten rastgård på ett häkte, med gallerförsett fönster. Foto.

Barnen behöver komma upp på morgonen och gärna börja dagen med att få lite luft, berättar personalen.

Likt de flesta tonåringar är barn i häkte otåliga och förväntar sig svar direkt om de flaggar på personalen. Den första frågan är till exempel ofta ”Var är Björn?” De vill prata med ungdomshandläggaren, den person de har störst förtroende för, och ingen annan duger. Att de inte vill prata med någon annan har blivit mer påtagligt med den nya lagen, berättar Björn Falkenström.

Att få till en kontinuitet är den stora utmaningen för personalen. Lite knepigt är att de fyra timmarna är en rättighet, oavsett misskötsel.

– Om de hotat att slå sönder rummet ska vi ändå prioritera gemenskap. Det blir en belöning trots att personen beter sig illa. Det kan vara lite svårt för personalen att hantera, säger han.

Inget tålamod

Oftast vill de unga göra saker – och behovet av att prata är oändligt. Ett engagemang för unga och prestigelöshet är bra egenskaper i jobbet.

– De har inget tålamod, så då får vi ha det. Vi får vara lugna och dämpa dem som skriker och lever om. Vi får inte låta oss provoceras. I alla fall inte visa att vi blir det, säger Björn Falkenström.

 

Barn i häkte

Barn sitter i häkte i max 3 månader, om inte särskilda skäl tillkommer. I dessa fall handlar det alltid om grova brott där utredningen tar lång tid att genomföra. Det händer även att svar från Nationellt forensiskt center, NFC, drar ut på tiden. Om utredningen inte är färdig efter tre månader kan barnet placeras hos Statens institutionsstyrelse, SiS, istället. Det som främst skiljer SiS från Kriminalvården är att SiS inte har möjlighet att upprätthålla restriktioner.