Kriminalvården logotyp
En man i grå skjorta och en kvinna i färgglad klänning står i ett rum med en dator bredvid sig och en nordisk karta på väggen. Foto.
Att lärarna Ahmad Safwan och Karin Nygren bär sina egna kläder ger en tydlig signal om att de har en annan yrkesroll än kriminalvårdarna. För de unga kan lärarna vara en ingång till studier och läsning – och till att en ny värld öppnar sig.

”Vi kan ge barnen något de vill ha”

15 november 2021

I ungdomsavdelningens hjärta på häktet Helsingborg finns lärcentrum. Här arbetar Karin Nygren och Ahmad Safwan, häktets två lärare som i barnens ögon skiljer sig från den övriga personalen. Men hur gör de för att nå fram till barnen?

Personalen på häktet Helsingborg har antagit utmaningen med en ny lag som innebär att de måste ordna fyra timmar daglig mellanmänsklig kontakt för alla klienter under 18 år. 

Lärarna prioriterar gruppen under 18 år, därefter ungdomar mellan 18 och 21, och i mån av tid övriga häktade. De pratar om framtiden och försöker motivera alla unga att plugga.

– Målet är att träffa de skolpliktiga, de som går i grundskolan, varje dag. Det blir många träffar och jag prioriterar de yngsta först, säger läraren Karin Nygren.

Hjälpa till att tänka nytt

Läraren Karin Nygren försöker hjälpa barnen att fokusera på bra saker.

Häktade med restriktioner är isolerade, avskärmade från familj och vänner. Lärarna, som bär civila kläder, kan hjälpa dem att tänka nytt.

– Många unga har en förutbestämd bild av kriminalvårdarna, vilken de sedan kan revidera. Men oss ser de inte som vårdare, vi är något annat och vi kan erbjuda något de vill ha. Vi är här för att utbilda och hjälpa personer att fokusera på bra saker, säger Karin Nygren.

– Att ta emot ett barn är speciellt. Det händer mycket med en person som är 15-16 år. De bor fortfarande hemma hos föräldrarna, kanske har de aldrig sovit själva en gång. Den som har fyllt 18 kan vara både trött och uppgiven, men för ett barn ser det annorlunda ut. Som tur är har vi inte dem här så ofta.

Bygger upp förtroende

Vägen till studier är sällan rak.

”Jag ska träffa dig varje dag”, säger Karin Nygren och får svaret ”Jag vill inte ha någon lärare, jag vill bara sova”. Då kan de lyssna på musik tillsammans eller småprata, allt för att bygga upp en relation. Med små medel bygger hon upp ett förtroende, för att den unga personen ska märka att ”den här läraren vill mig väl”.

Att vara lärare på häktet är ett tufft jobb, men det funkar faktiskt oväntat bra. En ung person som mår dåligt kan vara mottaglig för studier, även om panikångesten finns där och personen tror sig behöva vara kaxig inför andra. Det kan också vara tvärtom – den unge är inte mottaglig. Vissa blir barnsliga och kan kasta saker på varandra. Karin Nygren får sätta ord på det: ”OK, det här var inte för dig just nu.”

Böcker kan skapa kontakt

Läsning kan vara en ingång. Karin Nygren har köpt in ungdomsböcker, fantasy och lättläst. Hennes första fråga är alltid ”Läser du böcker?”

– Sen öppnar vi skåpet och tittar vad som finns. Och här händer något. Beslutet att försöka läsa en bok blir inte så svårt när ingen mobiltelefon finns och de har tröttnat på tv:n. Och kanske har samsittaren peppat, säger hon.

Även om de unga är ointresserade av studier innan, väcks de flesta efter ett tag. ”Jag kanske ska göra något när jag ändå är här.” Karin Nygren märker att de blir glada över att få träffa henne.

De flesta över 18 år

Böcker kan vara en hjälp för Ahmad Safwan att skapa kontakt med barnen.

Ahmad Safwan vikarierar som häkteslärare. Under sommaren har han haft ganska få elever vilket gjort att han har kunnat fokusera på varje individ. De flesta har varit några år äldre än 18 år.

– Många har svårt att läsa och att koncentrera sig. Men här läser de för första gången en bok.

Den vanligaste frågan Ahmad Safwan får är: ”Har du boken om Zlatan?”

– Många kan identifiera sig med Zlatan Ibrahimovic. Hans uppväxt i en mångkulturell miljö med dålig ekonomi. Kanske har de själva haft en jobbig start och hamnat i fel umgänge.

Nyckel till framtiden

För vissa är skolan och betygen en nyckel till framtiden – andra ser studier som ett tidsfördriv, menar Ahmad.

– Oavsett deras inställning måste jag göra mitt jobb, pusha dem där de är och hålla intresset för studier vid liv. Många har dåligt självförtroende och behöver en figur som säger att de kan: ”Du är duktig, du kan klara det här.” De kanske aldrig har fått en komplimang eller ett ärligt stöd utan bara hört mycket negativt.

Bara för att personerna begått hemska saker betyder det inte att de är hemska människor. Vissa människor som begått brott är också brottsoffer. Det gäller att se båda sidor av myntet, poängterar Ahmad Safwan.

– Kanske ungdomarna inte får A i betyg men de kan komma ut som friska och motiverade individer. De ska kunna stå bakom dig i kön på Ica utan att vara ett hot mot dig eller sig själva. Under den processen måste vi stötta dem.

Skolplikten

De barn som häkteslärarna träffar som går i grundskolan har skolplikt och det är barnets hemkommun som ansvarar för studierna. Det betyder att häkteslärarna har kontakt med ordinarie lärare eller lärare på SiS. Gymnasiet är frivilligt och där ser ansvarsfrågan annorlunda ut.