Kriminalvården logotyp
En svartklädd man står med VR-glasögon bakom en datorskärm som visar ett dataspel, medan en annan svartklädd man sitter framför datorn. Foto.
Pilotprojektet kring datorsimuleradverklighet i behandlingar av aggressivitet och våld har hittills varit lyckad.

Behandling i dataspelsmiljö lovande test i halvtid

14 september 2021

Kriminalvårdens pilotprojekt med att testa datorsimulerad verklighet som verktyg i behandlingar av aggressivitet och våldsproblematik har hunnit halvvägs. Det finns flera saker som pekar mot att metoden har framtiden för sig.

– Genom att göra, inte bara tänka eller prata, blir det bra på riktigt. Träningen på svåra situationer ger klienterna möjlighet att hantera sina reaktioner och förändra inlärda beteenden, säger David Ivarsson, psykolog och projektledare för VRAPT-studien, som den kallas (se nedan).

Populärt bland deltagarna

En tendens bland de som slutfört sina behandlingar är att de flesta är mycket positiva, och att även teknikovana har kunnat ta till sig behandling.

– Klienterna är delaktiga på ett annat sätt och signalerar engagemang genom att hjälpa till med utrustning och teknik, till exempel, säger Ivarsson.

– Behandlingen har fått gott rykte bland deltagarna, som till och med rekommenderat andra intagna att delta, och avhoppen har varit ytterst få.

Skräddarsytt, realistiskt och konkret

Fokus i pilotstudien är framför allt att testa utrustningen, tekniken och behandlingsmetoden och se vad den innebär och ställer för krav inom Kriminalvården (på anstalter och inom frivården) snarare än att se till effekterna av behandlingen hos individerna. Men det finns mycket som indikerar att metoden är framgångsrik.

I och med att allt skräddarsys efter deltagarens problematik upplever många att den är mer realistisk än rollspel. Och det är en stor fördel att den möjliggör konkret träning i individanpassade situationer där både miljöer och avatarer kan förändras utefter vad som triggar deltagaren och utgör riskfaktorer.

Träning och samtal samverkar

 

En man med skägg tittar in i kameran, en laptop i förgrunden. Foto.

David Ivarsson har i pilotprojektet satt fokus på att testa tekniken och metoden.

– En till två 60-minuters träningssessioner per vecka varvas med hemuppgifter, som i all kognitiv beteendeterapi, och samtal under ett par månader, med målet att förändra attityder och beteenden, berättar David Ivarsson.

Parallellt med träningen i att hantera risksituationer för våld pratar man om våld. Deltagarens behov och mottaglighet och vikten av att fortsätta träna på att kontrollera sin aggressivitet efter genomgången behandling är också saker man samtalar om. Det ger goda möjligheter till självreflektion och insikter. Många längtar efter lugn, och de nya praktiska färdigheterna i kombination med nyvunna insikter kan ge de instrument som behövs.

En stor del av riskfaktorerna för återfall i våldsbrottslighet handlar om attityder till våld och aggressivitet. Till exempel att klienten ser våldsanvändning som problemlösning i konfliktsituationer eller som ett naturligt inslag i relationer. Ofta i kombination med bristande impulskontroll. Därför har behandlingen stor potential för att minska återfall, även om det inte ingår i studien att undersöka det.

I framkant internationellt

Det här är första gången man studerar hur den här typen av behandling fungerar inom kriminalvård i Sverige, och även internationellt sett ligger studien i framkant. Från anstalten i Borås, där man hittills genomfört lejonparten av behandlingarna, har flera medier rapporterat om projektet under sommaren, och intervjuat programledarna. Även intagna från Kumla deltar i studien efter en del initiala förseningar relaterade till logistik i de högsta säkerhetsklasserna och låsningar under pandemin. Tekniska och praktiska erfarenheter som dessa är värdefulla, då mycket talar för att metoden kommer att tas vidare inom Kriminalvårdens behandlingsprogram.

VR står för virtual reality, datorsimulerad verklighet, och kan alltså liknas vid dataspel.

VRAPT är en förkortning för Virtual Reality Aggression Prevention Training.

VRAPT-studien

Klienterna som deltar har omfattande behov och belastning. De har hög eller medelhög risk för generell brottslighet, är dömda för våldsbrott eller har en sådan historik, och har problem med reaktiv aggressivitet. Alla deltar frivilligt.

Inför behandlingen görs för-mätningar med självskattningar om attityder till brott och våldsbenägenhet.

Efter behandlingen intervjuas deltagarna, och det görs en uppföljning efter tolv veckor.

En stor del av behandlingarna och datainsamlingen som utgör de första delarna i pilotstudien är genomförda. Behandlingarna i studien fortsätter under 2021 och datainsamlingen under början av 2022.

Slutrapporten som sammanställs sen omfattar intervjuer med klienter, programledare och kontaktpersoner, och kommer att ingå i David Ivarssons doktorsavhandling.